Ylä-Kaskenkuja

I Tapaninbyn, Gamla Trähusskogen längst bort i Övre Kaskengränden. Genom objektet går en större friluftsstig samt flera mindre stigar. På objektet växer både ung lövträdsskog och gammal barrskog. En höjdkurva på 20 m omger objektet och området har eventuellt under stenåldern varit omgivet av vatten och på vars sydöstra eller södra kant objektet är beläget.

Vid inventeringen 1962 fann man odekorerade lerkärl på kanten av det sandtäktsområde som låg vid övre Kaskengrändens slut. Ett vidsträckt sandtäktsområde syns bra på 1954 flygbild och bl.a. på 1960-talets grundkartor, men idag är det inte tydligt åtskiljt i terrängen, eftersom småhusområden har byggts på norra och sydvästra sidan av objektet.

I området finns dock vidsträckta gruvor som troligen har uppkommit från markuttaget, samt landkullar som uppkommit genom markbebyggelse i området. Eftersom det var osäkert om objektet över huvud taget var bevarat, experimenterades det i samband med inventeringen 2024. Försöksgropen visade kulturella lager och vissa fynd från stenåldern på grundval av vilka objektet bevarades trots markutnyttjandet.

På vissa platser är det dock svårt att komma åt hemvisten genom fyllnadsjordlager. Tydligen har det gamla sandtäktsområdet senare fyllts med sand-, grus- och lerskikt. Bostaden verkar dock fortsätta längs Nyröjningsstigen på båda sidor om friluftsstigen till Vaskiåkern. I närheten av objektet, cirka 150 m sydväst om det från Övre kaskennans gränd 14, har man hittat en axelyxa (KM 14459) och mjölstenar (KM 13425:1–2) som kan ha anknytning till bostaden. Bostaden kan ha fortsatt under det nuvarande småhusområdet.