Kuopion Snellmanin puisto, tuomiokirkko ja puukorttelit
På området för Snellmansparken i Kuopio har Kuopio stads första huvudtorg funnits. Domkyrkan återspeglar stadens ställning som huvudstad i det 1775 grundade Savolax-Karelens län. Snellmansparken med sin omgivning, det kyrkokvarter med domkyrkan av gråsten som omedelbart ansluter sig till parken samt de trähusmiljöer i Kuopio kvartersmuseum och vid Kuninkaankatu som bevarats från den traditionella trästaden är de byggnadshistoriskt mest betydande delarna av Kuopios rutnätsplanerade centrum. Kyrkan i stadens centrum, byggd på Vahtivuori backe, är norra Savolax första stenbyggnad. Gråstenskyrkan med flackt tak är till sin allmänna gestalt nyklassisk och är en korskyrka med lika långa armar. I det asketiska inre välver sig ett rappat brädvalv. Av stadsbildsskäl har det torn som reserverats för kyrkans klockor och för uret placerats i ändan av den östra korsarmen, altaret däremot finns i den västra korsarmen. Kyrkans kvarter är omgivet av en gråstensmur. Kyrkans tomt ansluter sig landskapsmässigt till Snellmansparken öster om den. Parken har fått sitt namn av den staty av J.V. Snellman, huggen av Johannes Takanen, som restes där 1886. Området kring Snellmansparken var stadens handelscentrum ända fram till 1850-talet. Byggnadsbeståndet kring parken, som består av affärs-, bank- och museibyggnader, är trots sin olika ålder rätt så enhetligt. Till bankbyggnaderna vid Kauppakatu, som avgränsar parken i norr, hör forna Maatalousosakepankki, forna KOP:s hus som fungerar som konstmuseum samt forna Suomen Pankki som fungerar som restaurang, invid vilken finns Kuopio museum i art nouveau-stil som blev färdigt 1907. Den forna Teollisuuskoulu, som fortfarande är i skolbruk, kantar parken vid Maaherrankatu. På skolans gård finns den s.k. Mutteri, som blev färdig som gymnastiksal för Ylä-alkeiskoulu. Det forna arbetarhuset i en våning blev färdigt 1837. Ett gott exempel på byggandet i Kuopios äldsta stadsdelar är Snellmans hemmuseum, som ligger i närheten av Snellmansparken, och dess bostadsbyggnad i en våning med valmat tak. Det kvarter som avgränsas av Kuninkaankatu, Kirkkokatu, Sorvarinkatu och Kuopionlahdenkatu bildar Kuopio kvartersmuseum. I kvarteret finns sammanlagt 11 byggnader, av vilka husen utmed Kuninkaankatu och Kirkkokatu ligger på sina ursprungliga platser. Till trähusmiljöns helhet ansluter sig en rad historiska byggnader utmed Kuninkaankatu, såsom Kuopio Klubi, domprostens prästgård, Barsokevithchs hus, flervåningshus från 1920-talet och i hörnet av Snellmansparken Minna Canths hus. Domprostens prästgård är en del av Kuopios bevarade historiska trähusstruktur och ett av de få stadshus från den gustavianska tiden som bevarats från 1700-talet. Prästgårdens huvudbyggnad av trä med mansardtak blev färdig 1780 som tjänstebostad för sekreteraren och kamreren vid den nyss grundade länsstyrelsen i Kuopio. I omgivningen kring Sorvarinkatu kan man väl se ränngatumiljön, ett särdrag i Kuopios stadsbild och rutnätsplan (se det separata objektet Kuopios nät av ränngator).
