Pohjan ruukkiympäristöt
Antskog, Billnäs och Fiskars, som hör till vårt lands tidiga järnbruk, återspeglar utmärkt industrins skeden från 1600-talet till våra dagar. Brukens olika senare historia, Antskog som kläde-, Billnäs som snickeri- samt Fiskars som järn- och verkstadsindustrins betydande industrianläggningar i vårt land, uttrycker dessa industribranschers utveckling under olika århundraden. Bruksmiljöerna i den historiska Pojo socken är en del av den industrihistoriskt betydande brukskedjan i västra Nyland. Till bruken ansluter sig också ett betydande industriarkeologiskt intresse och deras nyare rykte anknyter till att produkter som representerar sin tids moderna design är kända också utanför vårt lands gränser. Fiskars bruksområde är en omfattande helhet som till stor del byggdes under 1800-talets lopp utmed Fiskars å. Fiskars bruksherrgård i tre våningar från 1800-talets första decennium dominerar brukslandskapet utmed bruksgatan. Fiskars huvudbyggnad är en av de mest betydande empirebyggnaderna på landsbygden och den bruksgata som ansluter sig till den är en av de mest verkningsfulla på bruksområdena. Utmed bruksgatan i en parkartad omgivning finns föreningshuset, värdshuset Värdshuset och det 1765 byggda brukskontoret, områdets äldsta byggnad, på andra sidan gatan spannmålsmagasinet, finsmedjan och kopparhammarsmedjan. Bruksgatans täta gatuvy bildas av den med torn förhöjda byggnaden som ursprungligen gjordes till skola och stall och av arbetarkasernerna i sten i två våningar från empiretiden. Vid den övre bruksgatan, utmed den väg som leder också till den nuvarande produktionsanläggningen, finns en enhetlig rad rödmyllade bostadsbyggnader för arbetarna. På området Yläruukki finns den s.k. Fiskars fabrik. I den täta gruppen av produktionsbyggnader vid forsens stränder nära dammen finns gjuteriet, verkstaden och blåshuset, som hör till de viktigaste i brukshistorien. I verkstadens matsal och kontor verkar ett museum. Bostäder för arbetare och tjänstemän finns också utanför de gamla bruksgatorna, såsom på Skomakarbacken i den klippiga backterräng som kantar området. Billnäs bruks byggnader, till vilka också hör byggnaderna för Billnäs snickerifabrik och trädgårdsskolan, grupperar sig kring ån och forsen. Produktionsbyggnaderna utgör en enhetlig och tät grupp på båda sidor om bruksdammen. På forsens södra strand är bl.a. manufaktursmedjan av tegel med sitt lanternintak central i brukslandskapet, liksom också de två nästan identiska, långa byggnaderna av trä som byggdes för Billnäs snickeriindustris behov. På norra stranden finns elkraftverket och kvarnen som fungerar som museum. Huvuddelen av bostadsbyggnaderna av timmer och rödmyllade liksom också disponentens bostad och kontoren ligger utmed de bruksgator som går parallellt med ån på norra och södra sidan. Bron nedanför forsen förenar bruksgatorna med varandra. Största delen av bostads- och produktionsbyggnaderna härstammar från 1770-1800-talen, av produktionsanläggningarna är många också från 1900-talet. Väster om Billnäs bruksområde finns byggnadsbestånd för trädgårdsskolan, jordbruket och boskapsskötseln från och med 1890-talet. Väster om dem finns brukspatronens Villa Billnäs. Den massiva huvudbyggnaden i två våningar byggd av sten är planerad av Lars Sonck och blev färdig 1917. Byggnaden ansluter sig via en terrass till den formträdgård som planerats av Paul Olsson. De s.k. "Amerikanvillorna", cirka 15 bostadsbyggnader för tjänstemän och arbetare, ligger på området Pentby. I brukets utkanter finns yngre enhetliga bostadsområden för arbetarna, bl.a. "Hollywood". Antskog bruks historia anknyter förutom till den tidiga koppar- och järnframställningen också till textilindustrins tidiga skeden. Grundstrukturen och bostadsbyggnaderna på Antskog bruksområde, det äldsta och minsta av Pojos historiska brukssamhällen, har bevarats. Byggnadsbeståndet av rött tegel är från klädesfabrikens tid, de äldsta är klädesfabrikens produktionsbyggnad från 1840-talet samt dammen från samma tid. Den nygotiska fabriken av rött tegel från slutet av 1800-talet och fabriks- och bostadsbyggnaden av tegel bildar tillsammans med klädesfabriken fabriksgatan på åns västra strand. Bruksherrgården i deras närhet har byggts till sitt nuvarande skick under olika århundraden, stommen är uppenbarligen redan från 1700-talet. Arbetarbostäderna har grupperat sig utmed de gamla vägarna och ån. De äldsta arbetarbostäderna är från tiden för klädesfabrikens grundande. Till fabrikssamhället hör också arbetarhuset, skolan, disponentens byggnad och platsen för den forna brukskyrkan. Det nyare egnahemsområdet Harabacka har delvis låtits byggas av fabriken. Vallonsmedjan och kopparbruket har legat vid kanten av den fors som ligger cirka 200 m nedanför klädesfabriken. Dessutom har en förhistorisk järnframställningsplats påträffats mellan Antskog och Fiskars bruk.
