Vartiokylän linnavuori

Botby fornborg dateras till medeltiden och ligger innerst i Vartiokylänlahti, en vik av Finska viken. Den ligger cirka 7,5 km öster om Vanda ås mynning, på den klippa som höjer sig mellan nuvarande Borgbergsvägen och Väringshamnen. Bergets östra och södra sluttningar mot havet är branta, liksom den västra, men den norra sluttningen bildar en lång och tämligen jämn terrass.

Krönet omges av en kantvall, och dess högsta punkter är bar klippa. I övrigt är sluttningarna skogbevuxna. Vid backens fot i söder, öster och väster finns småhusbebyggelse, och i den norra delen ligger befästningar från första världskriget (Stödpunkterna V: 7 och 8). På backens sydöstra sluttning fanns på 1700-talet också ett tegelbruk.

Delar av dess konstruktioner syntes ännu 1998, men inte längre 2025. Runt krönet löper en vall som är enkel och ställvis dubbel. Den består av en kallmurad stenmur som delvis har bevarats hel. Norr om borgen, på en lägre terrass i berget, finns resterna av en tredje vall. Den kan dock vara yngre än fornborgen.

På borgens krön, i en fördjupning mellan klipporna, ligger en jordhög som också hör till borgens konstruktioner. År 1973 gjordes en provgrävning på fornborgen, och under den restaurerades några skadade delar av vallen. Dessutom undersöktes en tämligen rund stenkrets i jordhögens nordöstra hörn. Den misstänktes vara en härd.

År 2002 gjordes ytterligare utgrävningar på fornborgen. Då framkom i jordhögens område stengrunden till en byggnad som var 10 meter lång och cirka 8 meter bred. Byggnaden verkade sträcka sig ända fram till kantvallen, så att kantvallen bildade en av dess väggar. Till sin typ påminner Botby fornborg närmast om en borg från yngre järnåldern eller tidig medeltid.

I dess konstruktioner har varken murbruk eller tegel använts. Radiokoldateringarna och fynden från grävningarna år 2002 visar tydligt att borgen på Vartiovuori byggdes under medeltiden. Sannolikt byggdes den för att bevaka trafiken från havet och de färdvägar som ledde från Vartionkylänlahti till Sundom och in i inlandet.

De få föremålsfynden pekar närmast mot slutet av 1200-talet eller mot 1300-talet. Enligt radiokoldateringarna kan borgen tidigast ha byggts omkring åren 1280–1330. Utifrån de yngsta möjliga dateringarna (1340–1400) är det möjligt att borgen byggdes först under kung Albrekt av Mecklenburgs regeringstid (1364–1389), då flera små borgar uppfördes i Finland.

Att fynden är få, anspråkslösa och lika gamla tyder på att borgen användes under kort tid. Det är dock inte omöjligt att den var i bruk både i slutet av 1200-talet och på nytt under senare hälften av 1300-talet. Den kända forntida bosättningen i omgivningen hör till medeltiden, och de närmaste kända förhistoriska fasta fornlämningarna är från bronsåldern.

Det enda föremålet som hör till järnåldern är en spjutspets av Yliskylä-typ (KM 24985) som har hittats vid bergets fot. Den typen av spjutspets dateras till 500- och 600-talen.