Varför besöka
Hankaan Linnamäki reser sig som en klippås mitt i barrskogen, över 40 meter högre än sänkorna runt omkring. Det tydligaste tecknet på en fornborg är stenvallen som stänger passet i östsluttningen, dokumenterad 2002 och tolkbar som resterna av en försvarsmur.
Att se: Leta efter stenvallen i den sneda sänkan på östsidan, där den stänger passet. I nordvästra änden av krönet löper rader av stora stenar upp till 60 meter, och forskarna är oense om de är lagda av människohand.
Om platsen
Linnamäki i Hankaa ligger cirka 3 km nordnordost om Herrala station, mitt i barrskog i klippig terräng. Platsen ligger avsides i förhållande till bosättningen. De äldsta gamla bosättningarna är byn Hankaa cirka 1,5 km bort i nordnordväst (1000023994, som nämns första gången i jordeboken år 1559) och Herrala cirka 2,5 km bort i sydsydväst (1000023997 Herrala, som nämns första gången i jordeboken år 1613).
Linnamäki är en avlång bergsrygg som löper från nordnordväst mot sydsydost och mäter ungefär 400 x 150 m. Den högsta toppen når över 140 m över havet och höjer sig mer än 40 m över botten på de omgivande sänkorna, utom i nordväst, där stigningen är cirka 30 m. Ryggens krön är mestadels kalt berg och tämligen ojämnt.
I bergets skrevor finns ställvis lite sandjord och torv. Berget stupar brant minst 10-20 m åt alla håll utom i ryggens nordvästra ände och i den passliknande sänka som ligger på bergets östra sida och stiger snett uppför sluttningen mot nordväst. Den tydligaste konstruktionen som tyder på en fornborg är den stenvall som stänger passet på östra sidan.
Den ligger något lägre än bergets krön, på den punkt där sänkan börjar falla brantare. I den nordvästra änden av ryggens krönområde syns möjligen rester av en rasad stenvall. Där har man observerat rader av stora stenar och andra stenanhopningar på en sträcka av upp till 60 m, men forskarna har olika uppfattningar om huruvida de är byggda av människor.
Enligt vissa iakttagelser löper en terrass längs den västra kanten, från vallen ända till fornborgsbergets sydöstra spets, och man kan tänka sig att den har använts som väg. År 2002 gjordes en metalldetektorundersökning på Linnamäki, och de fynd som påträffades var moderna. I samma sammanhang rensade och dokumenterade man stenvallen i sänkan i den östra sluttningen.
Den kan tolkas som en lämning efter en försvarsmur. Det äldsta nedtecknade omnämnandet av platsen är Väinö Wallin: Kertomuksia Hollolan kihlakunnan muinaisjäännöksistä. SMYA XIV, 1894, s. 186. Övriga publikationer: Kuusi, S. 1935: Hollolan pitäjän historia I-II, s. 31-32 Taavitsainen, J.-P., 1990: Ancient Hillforts of Finland, SMYA 94, särskilt s. 234-235.
Beskrivning ur Museiverkets register, översatt och bearbetad
- Typ
- fast fornlämning
- Undertyp
- fornborgar
- Datering
- medeltida, järnålder
- Kommun
- Hollola
Mer att se i Hollola
Nationellt betydandeVesalan, Nokkolan, Untilan ja Utulan kylien kulttuurimaisema
Hollola
Läs merHankalankosken pellavaloukku
Hollola
Läs merHollola kyrka
Hollola
Läs merHollola kyrka och det historiska sockencentrumet
Hollola
Läs merVoistion kulttuurimaisema
Hollola
Läs merSevärt i närheten
Nationellt betydandeFellmaninpuisto, jälleenrakennuskauden oppilaitokset ja Hakatornit
Lahti
Läs mer
Nationellt betydandeLahtis stadshus
Lahti
Läs mer
Skyddad byggnadKärkölä kyrka
Kärkölä
Läs mer
Skyddad byggnadOrimattila kyrka
Orimattila
Läs mer
Nationellt betydandeErsta gård
Lahti
Läs mer
Nationellt betydandeSeesta gård
Lahti
Läs mer