Valkeakosken tehtaat ja yhdyskunta

Fabrikerna i Valkeakoski och de vidsträckta bostadsområden som ansluter sig till dem samt flera samhällsbyggnader återspeglar på ett föredömligt sätt tätortens uppbyggnad i anslutning till industri och vattendrag. En våningsfull helhet, byggd från början av 1900-talet ända till 1960-talet, beskriver mångsidigt utvecklingen av industri- och bostadsbyggandet.

Den fortfarande verksamma storindustrin utgör ett synligt element i skogs- och vattendragslandskapet. Fabriksplatserna för träförädlingsindustrin i Valkeakoski finns i Kvarnö och Tjärholm. Kvarnholmen ansluter sig till en historisk kanalmiljö, där de röd tegelbruksbyggnaderna och det tidigare kanalkammarhuset vid den gamla kanalfåran bildar en betydande helhet tillsammans med den nya slusskanalen, kraftverket och stadshuset som blev färdig under 1950-talet.

De arkitektoniskt mest betydande delarna av Tjärholms fabriksområde är den röd tegelbruks- och kontorsbyggnad som byggdes på 1930-talet. Fabriken vid Säteri Oy:s konstfiberfabrik huvudsakligen färdigställd fram till 1945 och redan på 1950-talet utvidgad höjer sig vid stranden av Mallasvesi. På kanten av Röda tegelbruket finns en kontorsbyggnad vars huvudpubliceringsvägg ger ljus i lobbyn.

Säterifabrikens byggnader, liksom fabrikens bostadsområden, är ritade av arkitekterna Marta Martikainen-Ypy och Ragnar Ypy. Till industrianläggningarna i Valkeakoski ansluter sig högklassiga bostadsområden inom industrin och Valkeakoski köping. Fabriksbolagens bostadsområden ligger i huvudsak på norra stranden av Valkeakoski.

På södra stranden utgörs de bostadsområden som byggts inom den tidigare köpingens område av Haka-området, Kauppilanmäki och Yrjölä. Det ompräglade Haka-området, det äldsta småhusområdet i Valkeakoski, består av hus som byggdes under 1930- och 1940-talet med brant lappade sadeltak. Det äldsta byggnadsbeståndet i Kauppilamäki vid stranden av Vanajavesi är de fem byggnader som ritats av arkitekten W.G. Palmqvist och byggmästaren Esko Aro på Lempäälävägen och Niemens 1935-1939.

En del av tomterna är frontmannatomter. Yrjölä, som planlades söder om Köpipilabacken 1948, har bevarat ett enhetligt typhusområde från 1940-1950-talet. Området består av två familjers hus som med sina ekonomibyggnader har bevarats i dräkt under byggtiden. Tallinnmäki är det äldsta egnahemsområdet vid de Samiska Pappersfabrikerna i Valkeakoski.

I den östra delen av Tallinnsbacken finns Säteri Oy:s arbetsbostäder, s.k. "Alphus" och två radhus för mästare. Kirissniemi är ett bostadsområde för funktionärerna vid Säteri Oy, där fabriksledningens och ingenjörernas envånings bostadshus med autotak ligger i närheten av fabriken i spetsen för en udde som sticker in i Mallasvatten.

I Ulvajanniemi, som planlades samtidigt med Kirissniemi 1946, finns tre familjers hus av tre olika hustyper samt tre bostadshus. Ulvajannniemis tre småhustyper är Ragnar Ypyen och höghusen är handstilen för arkitektbyrån Ypyä-Martikainen-Malmio. På 1950-talet har de förenade pappersfabrikerna byggt ett bostadsområde norr om Roukonsuo, norr om fabrikerna och tidigare bostadsområden.

Byggnaden har genomförts enhetligt med den hustyp som Esko Aro ritat, liksom i det angränsande bostadsområdet Mäntylä på 1960-talet. Kyrkan med brant tak och dess högsmala klocktorn har ett vackert läge nära vattenbädden mellan Mallasvesi och Vanajavesi, som byggdes i Valkeakoski församling 1969. I skolbyggnadsgruppen bredvid kyrkan finns bl.a. Apiaskolan (riven efter 2009) som byggdes mellan 1937 och 1967, samt numera en skolbyggnad som används av vuxenutbildningscentret.

Till Valkeakoski vattenlandskap hör dessutom Apias öppna kanal med hängbroar och Kirjaslampi badanläggning, som ligger nordost om slusskanalen.