Valkeakosken tehtaat ja yhdyskunta

Fabrikerna i Valkeakoski och de vidsträckta bostadsområden som hör till dem samt flera samhälleliga byggnader återspeglar på ett föredömligt sätt hur tätorten byggts upp i anslutning till industrin och vattendraget. Den skiktade helheten, uppbyggd från början av 1900-talet ända till 1960-talet, berättar mångsidigt om industri- och bostadsbyggandets utveckling.

Storindustrin, som fortfarande är i drift, utgör ett synligt element i skogs- och vattendragslandskapet. Fabriksplatserna för träförädlingsindustrin i Valkeakoski ligger i Myllysaari och Tervasaari. Myllysaari hör samman med en historisk kanalmiljö. Där bildar produktionsbyggnaderna i rött tegel och kanalkassörens forna hus intill den gamla kanalfåran en betydande helhet tillsammans med den nya slusskanalen, kraftverket och stadshuset, som blev färdiga på 1950-talet.

De arkitektoniskt mest betydande delarna av fabriksområdet i Tervasaari är pappersbruket i rött tegel och kontoret, som byggdes på 1930-talet. Säteri Oy:s konstfiberfabrik, i huvudsak färdigställd fram till 1945 och redan på 1950-talet utvidgad, reser sig vid stranden av Mallasvesi. I kanten av fabriksområdet i rött tegel finns en kontorsbyggnad, vars glasvägg i huvudfasaden ger ljus åt entréhallen.

Byggnaderna vid Säteris fabrik, liksom fabrikens bostadsområden, är ritade av arkitekterna Martta Martikainen-Ypyä och Ragnar Ypyä. Till industrianläggningarna i Valkeakoski hör industrins och Valkeakoski köpings högklassiga bostadsområden. Fabriksbolagens bostadsområden ligger i huvudsak på Valkeakoskis norra strand.

På södra stranden ligger Haka-området, Kauppilanmäki och Yrjölä, bostadsområden som i huvudsak byggts på den forna köpingens område. Det särpräglade Haka-området, som är Valkeakoskis äldsta småhusområde, består av hus med branta sadeltak byggda på 1930- och 1940-talet. Kauppilanmäki ligger alldeles vid stranden av Vanajavesi.

Det äldsta byggnadsbeståndet där är de fem tjänstemannabyggnader som uppfördes vid Lempääläntie och Niementie 1935-1939, efter ritningar av arkitekten W.G. Palmqvist och byggmästaren Esko Aro. En del av tomterna är frontmannatomter. Yrjölä, som planlades söder om Kauppilanmäki 1948, har bevarats som ett enhetligt typhusområde från 1940-1950-talet.

Området består av tvåfamiljshus som med sina ekonomibyggnader bevarats i den dräkt de hade när de byggdes. Tallinmäki är Yhtyneet Paperitehtaats äldsta egnahemsområde i Valkeakoski. I den östra delen av Tallinmäki vid Ulvajankatu ligger de så kallade "Alppitalot", planerade som tjänstebostäder för Säteri Oy, och två radhus för mästare.

Kirjasniemi är ett bostadsområde för Säteri Oy:s tjänstemän, där fabriksledningens och ingenjörernas envånings bostadsbyggnader med valmtak ligger nära fabriken ute på spetsen av en udde som skjuter ut i Mallasvesi. De kvinnliga tjänstemännens bostadshus, Kirjaslinna i två våningar, har placerats längre från stranden på terrängens högsta punkt.

I Ulvajanniemi, som planlades samtidigt med Kirjasniemi 1946, finns enfamiljshus av tre olika hustyper som Säteri Oy lät bygga åt sina arbetare samt tre bostadshöghus. Ulvajanniemis tre småhustyper är ritade av Ragnar Ypyä och höghusen av arkitektbyrån Ypyä-Martikainen-Malmio. Roukonperä är ett bostadsområde som Yhtyneet Paperitehtaat på 1950-talet planlade bakom Roukonsuo, norr om fabrikerna och de tidigare bostadsområdena.

I Roukonperä har byggandet genomförts enhetligt med en hustyp ritad av Esko Aro, liksom på det angränsande bostadsområdet Mäntylä som byggdes på 1960-talet. Valkeakoski församlings kyrka med brant tak, färdigställd 1969, och dess höga och smala klocktorn har ett vackert läge invid vattenleden mellan Mallasvesi och Vanajavesi.

I skolbyggnadsgruppen bredvid kyrkan finns bland annat Apia skola som byggdes mellan 1937 och 1967 (riven efter 2009) samt en skolbyggnad som numera används av vuxenutbildningscentret. Till Valkeakoskis vattenlandskap hör dessutom Apias öppna kanal med sina hängbroar och badanläggningen vid Kirjaslampi, som båda ligger nordost om slusskanalen.