Viiala kyrka

Viiala kyrka representerar en kyrkotyp med branta takfall som var vanlig i slutet av 1940-talet och på 1950-talet. Typen hämtade influenser från den medeltida stenkyrkoarkitekturen. Kyrkan byggdes med stöd av lokala industriföretag, sammanslutningar och privatpersoner, och den är ett välbevarat exempel på tidstypisk kyrkoarkitektur.

På den parkliknande tomten står kyrkan från 1950 och prästgården från 1956, och de bildar en helhet som är enhetlig både i tid och i stil. Förutom kyrkogården finns där också ett bårhus från 1958, som skyddas av en jordkulle, och ett förvaringsutrymme för avlidna som stod färdigt 2000. Kyrkan är en rektangulär långkyrka med ett relativt brant sadeltak.

Ingångsgaveln framhävs av en grupp smala, höga fönster som efterliknar gavelutsmyckningen på medeltida stenkyrkor. Den breda huvuddörren omges av ett skärmtak som bärs av pilastrar i skiffer. Även det höga klocktornet av campaniletyp har nedtill infälld skiffer, ett drag som är typiskt för efterkrigsarkitekturen.

Koret är smalare än kyrksalen. På ena sidan av altargaveln ligger den låga sakristian, på den andra en flygelbyggnad i två våningar med lokaler för församlingens verksamhet. Församlingssalen i flygeln kan förenas med kyrksalen. Kyrksalens välbevarade fasta inredning och det inre valvet är av trä i varma toner.

När salen ursprungligen målades invändigt var konstnären Gabr. Engberg från Tammerfors expert på färgsättningen. Altartavlan, en gåva till kyrkan, är målad av konstnären Lennart Segerstråle och har motivet "Kristus i Viialas gatubild". Kyrkans dekorativa ljuskronor och lampor är tillverkade av Orno Oy.