Tukikohta IV:10 (Kivikko)

En helhet som består av tre försvarsställningar, grottor och kaponijärer under första världskriget, med byggnadstidpunkten 1915–1918. Målet ligger i Kivikos friluftspark, på norra och västra sidan av en hög klippa öster om Lahtisleden och Stenviken. Stup och tät blandad skog gör terrängen på vissa ställen svårframkomlig.

På norra sidan av klippan finns tre försvarsstationer med förbindelsegravar. Strids- och förbindelsegravarna har grävts ned i klippan och har endast delvis betonats. I nordöstra delen finns 60 m skyttegravar av betong, som går i motsatt riktning mot norr. Eldstationer och skyddsrum är ofullbordade, för dem har 38 gropar brutits.

I söder om den nordvästra försvarsstationen finns en grotta i form av en vändbar rektangulär grotta. Enligt en karta över Helsingfors stads underjordiska utrymmen är grottan cirka 1,4–3 m hög och ytan 66 m2. Betonningsarbetena vid ingången till grottan har delvis slutförts och det finns garderober i betongväggarna i grottan.

I mitten av objektet finns en grotta i form av en hästsko. Enligt en karta över Helsingfors stads underjordiska utrymmen är grottan 116 m2 stor och cirka 2–7 m hög. Grottan är ofullbordad och endast dess brytning har slutförts. Från grottan leder en förbindelsegrav till den södra delen av objektet med en korsformad grotta med en yta på 155 m2 enligt en karta över Helsingfors stads underjordiska utrymmen och en höjd på 6–7 m. I den nordöstra delen av korset har den ‘övre änden‘ varit avsedd att bryta en klyfta upp till toppen av klippan.

I västra kanten av objektet finns en ofärdig kaponijär, dvs. en sidostation med två eldstationer. På östra sidan har man planerat att bryta en grotta vars två ingångar har börjat grävas. Vid inventeringen av fästningsobjekten vid Lahtis farled under första världskriget (Museverkets arkeologiska fälttjänster) år 2020 kartlades stenbrottshögar vid objektets västra och södra kant.

I västra hörnet sträcker sig stenhögarna fram till den östra kanten av friluftsvägen väster om den befästa backen. Vid inventeringen 2024 dokumenterades fyra rektangulära konstruktioner av stenbrottsstenar i nordöstra delen av objektet, av vilka en har en breddning i ändan. I terrängen söder om nordöstra delen upptäcktes några gruvor och gropar som kan ha samband med pågående befästningskonstruktioner.

Försvarsstationen hör till bas IV, vars fästningsutrustning inom Kiviko, Jakomemäki, Rajaby och Kontulaområdet (punkterna IV:1, 3, 5–14 och kanonbatterina 69 och 70, hindren 1 och 2, förbindelseledsnätet och de två brunnarna) utgör ett välbevarat befästningskomplex. Området kan ge en tydlig bild av basen enligt det decentraliserade fästningssystemet under första världskriget.

Byggnadsarbetena har delvis blivit oavslutade, vilket gör det möjligt att inom området se över de olika befästningsanordningarna samt tidens byggnadsmetoder och arbetsordningar.