Tröskhusåkern

Målet ligger i Karjas norra del på Mustion älvs västra strand, från korsningen mellan Brasbyvägen och Romsarbyvägen till 100-300 m sydsydost och från Brasbybron till 300 m sydväst. Platsen är omgiven av ler-, sand- och sandåkrar och sträcker sig åt sydost och söder till en berg-moränsk ås som sträcker sig längs med floden.

I södra åkerns sluttning rinner en bäck kallad Storängsbäcken ut i Svarta älven. Under sten- och metallåldern har åsarna bildat en sjövik och senare en flodmynning, dit vattnet strömmat från norra sidan av det smala sundet som kantats av klippor. Grågålan ligger i den östra delen av området på åkerterrassen mellan ån och åsen och de skogsöar som kantats av den.

Fornlämningen av åkrarna Tröskhusåkern och Körsbärsåkern från nordvästra sidan av åsen utgör den västra delen av området, från vilken namnet Tröskhusåkern har använts. Platsen har konstaterats 1991 (Moisanen) på basis av de kvartser som framträtt vid plöjningsarbetena på Grågålans åker. Provgrävningar och utgrävningar har utförts i området 1992-1993 (Moisanen).

Deras residens är känt för att vara hemvist, röse, kvartsbrytning, koppsten och brännskader. Bostaden i Peltoteras västra utkant dateras på basis av skrapning och textil keramik samt höjd (undergräns 17-18 mpy) för bronssäsongen eller början av järnåldern. Det finns också ett latomiskt röse (16 x 12 x 0.5 m) och ett kvartsbrott i en stor sten i skogen väster om den plats där man bor.

Tidpunkten och ursprunget för koppstenen (56 x 46 x 20 cm) som hittades på en ö i mitten av en plåtterrass är oklar, eftersom mark och stenar har förts in på platsen. I början av järnåldern kommer en kraftigt förstörd brännkammare från fältets östra kant. Den låga, underjordiska kalkstenen ligger ovanpå bostadsvåningen.

Vid utgrävningar har man hittat bronsringar, keramik och brända ben. Keramiken i Morbygruppen kan också ha sitt ursprung i bosättningen. På Tröskhusets sida har man vid inspektionerna 1992 och 1995 samt vid försöksgropen 1993 (Moisanen) upptäckt fynd som tyder på en stenålders bosättning, bland annat fragment av rännsten, kisel och kvarts.

Det är uppenbarligen fråga om en relativt begränsad bostad. Grågålan-Tröskåkern utgör en landskapsmässigt representativ och fornlämningsrik helhet.