Sankta Katarina kyrka, Karis

Stenkyrka, medeltida. Karis medeltida stenkyrka med närbelägna prästgårdar och insjölandskap bildar en exemplarisk, välbevarad kyrkomiljö på landsbygden. Kyrkan är till sin form en typisk syd-finsk hallkyrka. I norra änden av ramrummet finns ett sakristia och ett vapenrum på södra väggen. I ändarna finns ingen tegeldekoration.

Kyrksalen är treskeppig och femtraveisk, mellanskeppet har stjärnvalv, i sidoskeppen enkla korsvalv. Målningar av valv är stiliserade lövträdssornament. I credo-serien på väggarna i samband med vigselkorsen bär tolv parmålade apostlar och profeter textband, där var och en i tur visar en del av trosbekännelsen.

I kyrkan finns också många medeltida skulpturer. Krucifix av nordtyskt ursprung, Sankt Birgitta och s.k. De skulpturer som föreställer den helige Lauria, den helige Olavi och den stående Kristus är bland de mest framstående i vårt land. Altarbordet, som murats av tegel, är medeltida. Predikstolen i barockstil är donerad 1703.

Storfursten berättar om fem begravningsvapen. Kyrkans fasta inredning är från sekelskiftet 1900-talet. En portbyggnad som murats av söder 1798 leder till den kyrkgård som omges av stenåldern. Den medeltida genomgången på östra sidan har varit vattenfri för dem som kommit in i kyrkan. Till kyrkans närliggande landskap hör, tillsammans med angränsande Kyrksjö, sannolikt prästgårdens område redan under medeltiden på samma plats.