Karis kyrka och prästgård

Sankta Katarina stenkyrka i Karis med kyrkogård och klockstapel är en medeltida moderförsamlings välbevarade kyrkomiljö. Prästgården har legat på sin nuvarande plats nära kyrkan sedan början av 1400-talet. Karis kyrka ligger i södra ändan av Kyrksjön med sin närbelägna prästgård på backen vid sjöns östra strand.

Bredvid kyrkan finns en sockenstuga av timmer från slutet av 1800-talet. Kyrkan är till sin form en typisk sydfinsk hallkyrka. Kyrksalen har tre skepp och fem travéer, i mittskeppet finns stjärnvalv och i sidoskeppen enkla kryssvalv. Som kalkmålningar på väggarna finns i anslutning till invigningskorsen en credoserie där tolv apostlar och profeter håller textband i sina händer.

Till de medeltida skulpturerna hör ett krucifix, den heliga Birgitta, den helige Laurentius, den helige Olof och en stående Kristus. Predikstolen i barockstil donerades 1703. Om stormaktstiden berättar fem begravningsvapen. Kyrkans fasta inredning är från sekelskiftet 1900. Klockstapeln av sydvästfinsk typ, som avslutas i en lökkupol, blev färdig 1768 och byggdes under ledning av byggmästaren Anders Takolander.

Bottenvåningen av sten är medeltida och har fungerat som tiondebod. I stapeln är två medeltida kyrkklockor fortfarande i bruk. Till kyrkogården, som omges av en stenmur, leder på södra sidan en portbyggnad murad 1798. Portbyggnaden på sjösidan är medeltida och har fungerat som port för dem som anlände till kyrkan sjövägen.

Stenmuren blev färdig på 1760-talet, och kyrkogården användes tidigare som begravningsplats. Prästgården på den parklika backen Pappilanmäki är en för den gustavianska tiden typisk centralsalsbyggnad med mansardtak, uppförd 1785-1791. Dess nuvarande utseende präglas av de låga flygelbyggnader som uppfördes under förra delen av 1900-talet.

I gårdsmiljön finns ännu kvar en annan bostadsbyggnad och en spannmålsbod från sekelskiftet 1800. Sockenstugan är byggd 1876. Mellan kyrkan och prästgården har det på 2000-talet byggts en ny begravningsplats, som med sina konstruktioner avsevärt har förändrat den öppna, obebyggda landskapsbilden. Karis kyrka och prästgård är en del av det större nationellt värdefulla landskapsområdet Mustionjokilaakso.