Östersundom kartano

Enligt ett dokument från 1347 som bevarades som en kopia från 1600-talet skulle Östersundom ursprungligen ha hetat Heldersby . Östersundom dyker upp i källorna 1442, då ett dokument visar sig i ett dokument som visar sig i Sigurdher i sundhon Östen. I samma dokument nämns även ↔Olaff fant j Sundhom.

I Borgå läns tiondelista från 1548 mellan Kärrby och Sundom finns Fansby. I Borgå läns jordebok år 1540 äro 16 hemmansegare antecknade i Östersundom (Matz Jönsson, Henrik Jönsson, Henrik Matsson, Anders Jönsson, Henrik Nilsson, Pär Persson, Per Nilsson, Pelle Persson, Jöns Andersson, Anders Olsson, Per Heinrichson, Christoff Fansby förekommer tillfälligt i skattekällor under perioden 1548–1568.

Olsson, Matz Henrichsson, Morten Andersson, Bandh Persson, Hans Jönsson) som sammanlagt betalade 8 1/3 fullskatt. Genom att jämföra jordeboken med den ovan nämnda tiondeförteckningen för Borgå län år 1548 framgår det att av bönderna Jöns Andersson, Henrik Matsson och Anders Olsson har bott i Fansby.

I Helsingforsfogdes räkenskaps- och jordebok för 1556 har 14 skattebetalare antecknats i Östersundom. I samband med tatarernas attack mot Östersundom 1577 brändes 13 utrymmen. Vid sekelskiftet 1500- och 1600-talen var dessa utrymmen, förutom en, skattebetalbara. Byns anläggningar var återigen i svårigheter i början av 1600-talet och 1603 låg hela tio utrymmen öde.

Mellan 1606 och 1607 fanns det 11 ödsliga utrymmen i byn. Vid ökenkontrollen 1620 fanns ytterligare åtta ödsliga utrymmen i byn. När Östersunddom 1624 donerades till Henrik von Hofven hade antalet ödegårdar ökat till elva. Endast Fants, Lass-Bengts och Skräddars betalade skatt. Dessutom steg Krogars och Malms några år efter skatteoförmåga.

Nio andra utrymmen slogs ihop till en stråle och blev grunden för Östersundoms herrgård. Östersundoms by var i slutet av 1600-talet uppdelad på sex separata tomtmarker: 1) Herrgården; 2) Fants; 3) Krogars; 4) Lassbengts; 5) Malmas och 6) Skräddars (Skeppars). Gårdens plats har förblivit likadan sedan 1700-talet.

På herrgårdens stenbyggnader är tunggrundade. I byggnaderna finns även källare. Det kan finnas gamla kulturlager kvar på gården och mellan byggnader. En bit norr om herrgården finns både platserna för 1700-talets kvarn och torpa. Den ovan nämnda platsen för kvarnen besöktes vid en inventering 2022 och finns lagrad i fornlämningsregistret under namnet Östersundombäckens kvarn.

På gårdens gårdsområdes södra utkant finns en kvarn i Östersundombäcken senast på 1700-talet. Vid inventeringen 2022 upptäcktes jord- och stenkonstruktioner i en damm samt ett fragment av en sidobädd av betong som syns på en karta som ritats 1874. Områdets avgränsning har utvidgats till att omfatta dammkonstruktioner, sidobädd och en gammal kvarnbyggnad (nämligen affärslokal).