Varför besöka
Som kultplats för den helige Henrik är Nousis kyrka vid sidan av Åbo domkyrka det främsta minnesmärket över medeltida kyrkoarkitektur i vårt land – och den reser sig ännu på den öppna åkermarken i Hirvijokis dalgång.
Att se: Sök upp sarkofagen i kyrksalen, den kenotaf med bronsplattor som restes över biskop Henriks grav – unik i hela landet – och se upp mot kalkmålningarna i kryssvalven.
Om platsen
Vid sidan av Åbo domkyrka är Nousiainen kyrka, som ansluter sig till kulten Sankt Henrik, det mest betydelsefulla monumentet i den medeltida kyrkoarkitekturen i Finland. Biskop Henriks sarkofag (kenotafi) och bronsplattorna i kyrksalen är unika i vårt land. Den kyrka som ligger vid strandstranden vid Hirvi älvs övre lopp, som klyver älvens och Lemus hållare, skiljer sig till sin grundform från andra medeltida kyrkor.
Runhusets västra ända är treuddig och i östra ändan åtföljs av ett smalare vikbart skal. Vapenrummet har dörrar på östra och västra väggen, södra väggen har i anslutning till fönstret haft en yttre prediksvärm. I kyrkan har använts ovanligt mycket tegel i övre delen av väggmurarna. Skalfönstren och södra portalen har mångsidiga tegelprofylaxer.
Fyra pelarpar delar upp kyrkodeln i tre fartyg, av vilka mittskeppet är dubbelt så brett som sidoskeppet. Valv är enkla korsvalv med några primitiva kalkmålningar i dem samt i de längsgående arkadbågarna. Den fasta inredningen i kyrkosalen är på sin ursprungliga plats i slutet av 1960-talet, med undantag av den heliga Henriks sarkofag och 1640 skänkta predikstolen, klart modern.
Kyrkans mest betydande dyrhet är den sarkofag av svart belgisk kalksten som biskop Maunu II Tavastis 1429 gav ut och som är bestruken med graverade mässingsplattor som beskriver biskop Henriks liv och underverk. Dessutom finns i kyrkan en stor skulptur som föreställer den helige Henrik och fäst vid triumfbågen som krucifix.
En anspråkslös tvåvånings klockstapel söder om kyrkan är byggd 1759-1760 under ledning av Åbobornas Matias Ledenius. Prästgården i Nousia ligger på motsatta stranden av floden och från kyrkan till den leder trappor och bro. Prästgården är belägen på samma plats troligen sedan 1200-talet. Huvudbyggnaden är uppförd 1890. Av ekonomibyggnaderna är en gemensam med den lägenhet som ansvarar för lägenhetsskötseln av grannkyrkans tjänstehus.
Officiell beskrivning (Museovirasto) — maskinöversatt från finska
