Niinimäki 3

Området ligger på en stenig syd-västlig sluttning och med jämna terrasser i backen cirka 350 meter sydväst om det tidigare Niinimäki torpa. Enligt 1873 års skogskarta har området tillhört Niinmäki torpa och ligger på skogsområdet mellan de dåtida små åkeråkrarna. På sydvästra sidan av området finns idag en gammal beskogad åker som kan identifieras på 1873 års karta, samma område finns fortfarande som åker på 1965 års grundkarta.

Vid tidpunkten för inventeringen var kaskiröområdet till största delen en uthuggen avverkningsöppning, delvis en blandad skog som består av sexdöva. På vissa ställen finns det gott om kol och mörk kaskimrande. Jordarten varierar mellan sand och grus. Totalt finns det fyrtio kaskimåer på cirka 100 x 150 meter, av vilka en stor del är uppsamlad på eller bredvid jordstenshuvudet.

Röttornas diameter varierade mellan 2-4 meter och en höjd mellan 0,5-1 meter (jordsten räknat efter höjd). Dessutom finns det rektangulära eller inhägnada röterier med en bredd mellan 1-2 meter och 5-7 meter. I sydvästra delen av området finns en plöjningsgräns, dvs. gränsen för odlad kaskad och icke odlad skogsmark.

Detta visar att plogen eller motsvarande jordbearbetningsredskap används i området och kan även hänvisa till någon tid då åkerbruk används. På sin höjd är området ett så kallat vattenavvisande område som ligger ovanför kustlinjen till Baltiska issjön, som ligger cirka 161 meter över havet. Kaskiröykiötten har troligen att göra med den närbelägna Niinmäki torpas historia, men i princip kan de vara äldre och återspegla t.ex. långväga kastruller från byn Iso-Evos håll.

Inventering 2025: Objektets läge reparerades på rätt plats. Objektet inspekterades i norra delen av området. Området är en ganska tät ungskog, men röset skiljer sig åt bland trädbeståndet. Alla rösknätter i området kartlades inte vid denna inventering. Objektets områdesgränsning gjordes utifrån Forststyrelsens material.