Vanaja medeltida stenkyrka är byggd av ovanligt stora, slätytade stenar. Under stjärnvalven väntar ett senmedeltida altarskåp som hör till Finlands förnämsta.
Att se: Lägg märke till den ovanligt välbevarade utvändiga predikstolen av tegel i västgaveln och de två kalkstensvapnen i östgaveln, varav det ena tillhörde Tott-släkten.
Stenkyrka, medeltida. Vanaja medeltida stenkyrka med stapel, gravkapellen i kyrkogården och begravningsplatsen bildar en ö som berättar om det historiska förflutna kring Hämeenlinnas slottsområde, klämd mellan industriområden, järnvägen och riksvägar. I kyrkan, byggd av exceptionellt stora släthuggna stenar, finns de för tavastländska kyrkor typiska hörnstennarna.
Tegeldekorationen i västra gaveln består av en bågfris, trappstegstrianglar anslutande till den, ett kors och cirkelformade nischer. I gaveln finns en ovanligt välbevarad yttre sakramentspredikstol av tegel. Det korsformade tegelornamentet i den östra gaveln ansluts av två kalkstenvapen, varav ett konstaterats ha tillhört Tott-familjen.
Det enskeppiga tre-travékyrksalen täcks av stjärnvalv med ringornamentik. Det senmedeltida altarskåpet i centraleuropeisk stil som skildrar Korsvägarna, tillhörande medeltida inventarier, räknas bland de finaste i Finland. Dörrbladet till södra portalen mellan vapenhuset och kyrksalen är medeltida. Hjältegravs-området på den nya kyrkogården mittemot kyrkan är genomfört enligt ritningarna av arkitekt Einari Teräsvirta.
Officiell beskrivning (Museovirasto) — maskinöversatt från finska
Vånå kyrka är en medeltida kyrka i Vånå i landskapet Tavastland i Finland. Den är en gråstenskyrka och uppfördes i sekelskiftet mellan 1400- och 1500-talen. Vånå ingår numera i Tavastehus stad. Vånå är en av de äldsta socknarna i Tavastland. Den nuvarande stenkyrkan föregicks därför troligen av en eller flera träkyrkor. Den första uppgifterna om en kyrka i Vånå är från 1329, men socken antas gå tillbaka till 1200-talet.
