Niinimäki 2

Målet ligger på en stenig syd-sydvästlig sluttning cirka 350 meter från det tidigare Niinimäki torp till det östra och cirka 400 meter sydväst om det tidigare Kankaanmaa torp. Enligt skogskartan från 1873 har området tillhört Niinimäki torpa, men vid denna punkt har det åtminstone inte funnits någon åker.

Vid tidpunkten för inventeringen växte ett cirka sju meter högt stråk i området. Totalt fanns det sju kaskrönor i platsen, varav sex var hoplagda på jordstenen. Röttornas diameter varierade mellan 1,5-2,5 meter och höjden mellan 0,5-1,2 meter (jordstenen räknat enligt höjden). I den nordöstra kanten av Röckenområdet låg två gravformiga tryck bredvid varandra i backen.

Den västligaste storleken var 2 x 5 x 0,6 meter (bredd x längd x djup), den östliga storleken 1,5 x 4 x 0,5 meter. Bägge trycken var skonsamma och sydvästliga. Groparna låg cirka tre meter från varandra. Groparna låg på botten av ett västligare hål med cirka 40 cm tjock smuts med kolsmulor, på botten av ett östligare hål med minst 50 cm tjock smuts med kolsmula och jordmånen var fin sand.

De gravliknande tryck som finns i anslutning till kaskirösen är troligen skrattläran. På sin höjd är området ett så kallat vattenavvisande område som ligger ovanför den högsta kustlinjen vid Baltikums issjö på cirka 161 meters höjd. Kaskiröykiöttet har troligen samband med den närbelägna Niinimäki torpas historia, men i princip kan de vara äldre och återspeglar t.ex. fjärranskakningar från byn Iso-Evos håll.

Inventering 2025: Objektet är oförändrat jämfört med tidigare observationer. Området var täckt av högt gräs vid tidpunkten för inspektionen, så observationen var utmanande. Objektet har avgränsats på basis av Forststyrelsens material.