Nackböle (Niskala)

Nackböle gamla tomtmark ligger vid Vanda älv, väster om Ruutinkoski, knappt 300 m norr om Kungälven. Tomtmarken är delvis åker, delvis naturreservatet Vanda älvs strandbeskogning. Genom området löper en friluftsväg som leder till älvstranden. I älvens strand finns en friluftsstig, där terrängen är kraftigt terrasserad och det finns gott om stenar i vallen.

Nackböle förekommer i historiska källor första gången år 1482. Det kan hända att Hans Nacke, som nämndes redan på 1420-talet, kom från Nackböle. I byns namn syftar nacke på forsar. I Fickes räkenskapsböcker nämns Nackböle, Granböle och Tomtbacka som olika byar under 1510-talet. I jordeböckerna Nackböle för Borgå län 1540, 1543, 1544 och 1547-1550 samt 1553 äro fyra hemmansegare (Olof Jopsson, Lasse Bottwidsson/Bertilsson, Mats Seffredsson, Tomas/ Hendric Mårthenson) antecknade, som sammanlagt betalade 2 1⁄2 fullskatt.

I 1544 års jordbok över Viborg och Borgå län och 1545 års rökförteckning finns Olof Jopsson, Lasse Bertilsson och Thomas Morthensson under Granböle, och Nackböle nämns inte. I 1556 års bokförings- och jordbok över Helsingforsfogde har Nackböle kopplats till Tomtbacka, men Granböle och Nackböle finns i Helsingfors herrgårds och voutations näbbskattelista 1555-56.

I Nackböle fanns då endast Tomas Mortensson. I jordeboken från 1540 nämns den avtalsenliga Mats i gammal trasa. Man har trott att Nackböles tralsjord skulle ärva söder om Ruutinkoski från det lamphus som Padisten munkar grundade i slutet av 1300-talet. På 1691 års karta ligger ett hus vid flodens strand, väster om forsen.

På Piteå karta 1749 är Nackböle inte märkt, endast en spårkvarn för Rutinkoski. På 1770 och 1792 års kartor öster om kvarnen finns fem byggnader markerade. År 1792 är Nackböles tomt märkt nära vägen, från Granböle österut, men inga byggnader finns på platsen. På senatens kartor 1870–1907 finns redan byggnader på Nackböles nya tomt.

Nackböles gamla tomtjord har röjts till åker redan på 1700-talet, och i slutet av seklet har det funnits en humlegård på platsen. Vid inventeringen 2024 hade åkrarna inte plöjts, och på åkern syntes intet annat än tegelkross, modernt glas och pipposislin. Tomten kan ha fortgått öster om friluftsvägen till en rynkig skog.

På skogsområdet finns en stor, cirka 60 m lång, 4–10 m bred och en meter djup grävning som kan ha förstört gamla konstruktioner. Grytans östra ände har en cirka 7 x 4 m stor, 1 m djup grop. Vid grytan kan man urskilja en konstruktion på 1943 flygfoton, men enligt andra flygbilder eller kartor från 1900-talet har det inte funnits någon byggnad på platsen.

I den västra ändan av fornlämningsområdet har det däremot funnits en byggnad på 1930-talet och dess betonggrunder syns fortfarande i terrängen. Förutom Nackböle finns i Haltiala bevarade gamla tomtmarker i byarna Granböle och Tomtbacka samt Tomtbacka gård. Dessutom är Haltiala känt som sex platser för Tomtbacka torp.