Masku kyrka och prästgård

Masku kyrka med sina prästgårdar utgör det kyrkliga centrumet i Masku, som hör till de äldsta församlingarna vid kusten i Åbotrakten. Den kyrkliga miljön är mångsidig och medeltida, och den har utvecklats under århundradenas lopp. Till den hör dessutom klockstapeln, som står i korsningen mellan de medeltida vägarna, och kyrkogården med sina gravkapell.

Kyrkan ligger i odlingsbygden längs Maskunjoki, som är ett centralområde för bosättningen under järnåldern och medeltiden. Den står i korsningen mellan två medeltida vägar, den ena mellan Åbo och Raumo och den andra mellan Nådendal och Rusko. Bredvid kyrkan finns en gravplats från järnåldern, det så kallade gravfältet i Humikkala.

Nära kyrkan ligger också den förhistoriska boplatsen Myllymäki. Kyrkans långhus är spåntäckt. På norra sidan, nära östgaveln, ansluter en sakristia som är äldre än långhuset, och på södra sidan ett vapenhus som är yngre än det. Undantagsvis saknar kyrkan västportal. Framför prästdörren har ett förrum av trä bevarats.

Kyrksalen är enskeppig och indelad i fyra travéer. Den har stjärnvalv som vilar på pilastrar, alltså flata pelare som skjuter fram ur muren, och på sköldbågar, de bågar som spänner längs väggarna. Valvens ribbor är dekorerade med randning i linjemotiv. Längs väggarnas nedre del löper en draperimålning i rött och blått, utförd på 1600-talet.

Kyrkans bänkar och orgelläktare är från 1880-talet. Till de medeltida konstföremålen hör bland annat ett senmedeltida triumfkrucifix, ett schlesiskt altarskåp och en dopfunt av kalksten. Från 1600-talet är också predikstolen i barockstil, gravhällarna av kalksten i korets golv och kyrkskeppet, som föreställer ett linjeskepp med två däck.

Från följande århundrade härrör kyrkoherden Simon Vaccenius och hans hustru Regina Reuters votivskåp. Från samma tid är oljemålningarna av kyrkomålaren Jonas Bergman och ett golvur i rokokostil som församlingens ungdom donerade. På kyrkogården står gravkapellen Juva och Kankainen. Gravkapellet av sten lät den närbelägna Kankainen herrgård bygga i mitten av 1600-talet, och det har senare använts som lagerutrymme.

Byggnaden har kvadratisk plan, och över den reser sig ett tudelat pyramidtak täckt med spån. Byggherre torde ha varit riksrådet Kustaa Eevertinpoika Horn (1614-1666). Gravkapellet Juva är byggt av timmer och härrör från slutet av 1700-talet. Klockstapeln står i korsningen mellan de vägar som löper väster om kyrkan.

Dess nedre del av gråsten är medeltida, men när träkonstruktionerna i den övre delen blev färdiga vet man inte. Kyrkoherdens prästgård i Masku grundades redan under medeltiden på Humikkala bys ägor, nära kyrkan. Prästgårdens nuvarande huvudbyggnad i empirestil har valmat tak och byggdes 1860 efter ritningar av länsarkitekten G.Th.

Chiewitz. De äldsta delarna av den välvda stenkällaren byggdes 1685. Till prästgårdens gårdsmiljö hör en park och andra byggnader. Stallet är från 1800-talet, och den så kallade Hemmingin tupa är från början av 1900-talet och ändrades på 1940-talet till församlingsutrymme.