Hangastenmäki

Hangastenmäki ligger på sydvästra stranden av Räikälänjoki, cirka en kilometer norr om Hakoistenlinna. Söder om backen går väg 13846. Vid backens fot och i sluttningarna växer tät blandskog. Växtligheten på krönet är glesare. Ur berget i backens södra kant har en del sten brutits. Backen är mycket brant i sina sydvästra, nordöstra och nordvästra kanter.

Sydostsluttningen är däremot flackare och har ställvis avsatser. Det tämligen jämna krönet är ställvis kalt berg och i övrigt täckt av ett ganska tunt moränlager. Parallellt med bergkrönets sydvästra, nordvästra och nordöstra sluttningar löper tre stenvallar som bildar en rektangulär stenhägnad/huvudbefästning.

Vallarna är lagda av stora (50 - 100 cm Ø), mossbevuxna stenar. Stenarna ligger huvudsakligen i 1 - 3 rader och 1 - 3 lager. Längre ner i sydvästsluttningen finns korta stycken av lagd vall på åtminstone två ställen. Nedanför den nordöstra vallen finns ytterligare vallkonstruktioner. På de ställena finns även möjliga portöppningar.

Från platsen är utsikten god mot Janakkala kyrka. I backens östsluttning finns en platå som verkar ha röjts från sten. Vid krönets sydöstra kant finns ett stup. Vid kanten av stupet finns lämningar efter en vall, trots att stenar har rullats ner. I krönets södra ände finns under torven möjligen en stenkonstruktion (6 x 6 m).

I den nordvästra änden finns en cirka 4 x 4 m stor torvtäckt kulle. När kullen undersöktes med jordborr framkom ett lager av lerig mjäla som var minst omkring 20 cm tjockt. I det fanns ett tunt kolblandat brandlager. Fynden daterar befästningen till 1200- och 1300-talen. Hösten 2015 undersöktes platsen med provgrävningar och de synliga konstruktionerna karterades.

På backens krön gjordes en kartering av metallsignaler. Läget för de metallsignaler som observerades mättes in för att utreda hur signalerna var spridda. Vid provgrävningarna grävdes tre provschakt i krönets södra och västra ände. De blottlade kulturlager, stenkonstruktioner och föremålsfynd. Dessutom grävdes en provgrop i sydsluttningen.

Ett vindfälle vid krönets nordöstra kant undersöktes genom grävning. Där framkom lämningen efter en smedja som utifrån radiokoldatering dateras till 1300-talet, och ett rikligt fyndmaterial som hör samman med arbetet i smedjan. Benen som hittades vid utgrävningarna analyserades osteologiskt. Analysen identifierade ett bränt människoben och ett obränt ben av nötkreatur.