Gamla tidens medeltida stenkyrka med kyrkogårdar och begravningsberättelse utgör en ö i en industri, järnväg och riksvägar som visar det historiska förflutna i Tavastehusområdet. Stora kyrkan, som består av släta stenar, består av hörnstenar som är typiska för de suddiga kyrkorna. I änden finns en ovanligt välbevarad yttre predikstol, murad av tegel.
I östra änden finns två kalkstensvapen, av vilka den ena konstaterats tillhöra Tott-släktet. Enskeppiga tretraviga kyrkosaler med ringdekoration. Det medeltida altarskåpet, som beskriver Korsvägen, går åt till de högsta nivåerna i Finland. Dörrplattan till södra portalen mellan vapenrummet och kyrkosalen är medeltida.
Det nyklassiska gravkapellet av Bruss-släktet, som ägde Harviala herrgård i kyrkogården, byggdes 1817. En nygotisk klockstapel öster om kyrkan byggdes 1895 enligt ritning av arkitekt Josef Stenbäck. Kyrkogården begränsades med stenstängsel 1799-1801 och har senare vid flera tillfällen utvidgats. Hirsine portbyggnad blev färdig 1839 och spannmålsmakasin 1858.
Kyrkogården avgränsas av granstaket. Vid kyrkokoraiten bildar församlingshemmet, prästgården och villabyggnaden en egen grupp i kyrkans sydöstra hörn.