Den medeltida stenkyrkan i Vanaja med sin kyrkogård och begravningsplats bildar en holme som berättar om Tavastehustraktens historiska förflutna. Holmen ligger inklämd mellan industrin, järnvägen och huvudvägarna. Kyrkan är byggd av stora stenar med slät yta och har de hörnstenar som är typiska för tavastländska kyrkor.
Tegeldekorationen i västgaveln består av en bågfris med anslutande trappstegsformade trianglar, ett kors samt cirkelrunda nischer. I gaveln finns en exceptionellt välbevarad yttre predikstol murad av tegel. Till östgavelns tegeldekoration med korsmotiv ansluter sig två vapen av kalksten. Det ena har konstaterats ha tillhört släkten Tott.
Det enskeppiga kyrkorummet med tre travéer täcks av stjärnvalv med ringdekor. Det senmedeltida altarskåpet av centraleuropeiskt ursprung avbildar Korsvägen och hör till de mest högklassiga i Finland. Dörrbladet i sydportalen mellan vapenhuset och kyrkorummet är medeltida. Det nyklassicistiska gravkapellet på kyrkogården är byggt 1817 och tillhör släkten Brusin, som ägde Harviala herrgård.
Den nygotiska klockstapeln öster om kyrkan är byggd 1895 enligt en ritning av arkitekten Josef Stenbäck. Begravningsplatsen avgränsades med en stenmur 1799-1801 och har senare utvidgats vid flera tillfällen. Portbyggnaden av timmer färdigställdes 1839 och spannmålsmagasinet 1858. Kyrkogården avgränsas av granhäckar. Längs kyrkvägen bildar församlingshemmet, prästgården och en villabyggnad en egen grupp vid kyrkans sydöstra hörn.