Gåliberget

Målet ligger i Karjas östra del på gränsen mellan Starkom och Grundsjö, på Stora Gåliberget, 300 m norr om stamvägen 51. Platsen är belägen på den övre sluttningen av en hög bergsbacke österut, på ett djup mellan två bergsryggar, cirka 10 m nedanför klippans högsta topp. Gåliberget har vid inventeringen 1931 (Cleve) betraktats som ett möjligt fornborg, eftersom berget enligt tidigare uppgifter även är känt som Borgberget.

Ingen fästningsutrustning från backen är dock känd. Enligt inspektionen 1992 (Moisanen) finns det 7 låga lador på bergssidan i ett begränsat område. Latomerna (4 - 4.5 x 5 m) är täckta av tjock torv och har vaga gränser. Förutom två har alla en rektangulär grop (1 - 1.4 x 1.5 - 2 m). Groparna verkar vara uppbyggda.

Resterna är tills vidare oklara. De kan inte betraktas som gravröta. Möjligen är det fråga om förvaringshål eller ugnar som liknar kärleksgropar från historisk tid. 2022: På Gåliberget har det funnits ett från medeltiden troligen ärftligt gränsröse mellan byarna Sannäs, Starckom, Krogggård, Wästanby, Nyby, Finbacka, Karis (Prästgården), Knasabacka och Grundsjö.

Gränsen är markerad bl.a. På kartan över Samuel Brotherus från 1702 (1712, KA MH MH 29/-). På platsen finns fortfarande ett gränsröse av flera fastigheter, cirka 100 meter väster om den plats för latomerna som fornlämningsregistret angav, men Latomerna kan ansluta sig till den länge använda gränspunkten mellan flera byar och skifteslag. 2025: Under terrängkontrollen hittades fem gropiga stenkonstruktioner som mest liknade kärleksgropar.

Kupolfria stensättningar hittades inte, men en naturlig stensättning upptäcktes i omgivningen. Två tidigare upptäckta konstruktioner kan också vara täckta av mossar. Områdets avgränsning har minskats och platsuppgifterna har reviderats utifrån terrängobservationer.