Hilding Ekelunds arkitektur i Karis

Arkitekt Hilding Ekelunds särpräglade och högklassiga arkitektur i Karis anknyter till byggandet av offentliga tjänster efter krigen i vårt lands städer och köpingar. Ekelunds inverkan på stadsbilden är betydande; vid sidan av utarbetandet av stadsplaner planerade han de flesta av Karis kommunala och kyrkliga byggnader från 1940-60-talen.

Ekelund kan betraktas som Karis köpingsarkitekt, som tack vare sina förtroendeuppdrag under årtionden också inverkade på styrningen av byggandet i köpingen. Ekelunds insats som utvecklare av skolplaneringen anknyter till den intensiva period av skolbyggande efter krigen i vårt land. Karis-Billnäs samskola är Ekelunds första skolplan som förverkligades i Karis.

Dess gestalt av tegel med sadeltak är trappstegsvis förskjuten och består av flyglar i två och tre våningar som ansluter sig till varandra i vinkel. Helhetsdispositionen av samskolans tomt med sina grönområden är en väsentlig del av skolans ursprungliga plan, där skolan med sina gårdsområden ansluter sig till park- och boulevardlandskapet.

Kila skolcentrum är i västra Nyland ett exceptionellt tvärsnitt av skolarkitekturen från 1900-1960-talen. Centrets synligaste byggnad, som ursprungligen blev färdig som svenskspråkig folkskola, är till sin grundform T-formad, av tegel och spritputsad. Dess gestalt med flyglarnas stävlika, triangelformade gavlar och flacka sadeltak är mer allmänt kännetecknande för Ekelunds arkitektur.

Lärkkulla kristliga folkhögskola på den backe som ligger söder om kyrkan är Borgå stifts kurs- och samlingscentrum, vars funktionella förebild har varit Sigtuna-centret i Sverige. Folkhögskolans huvudbyggnad utgörs av två flyglar i tre våningar och en låg mellandel som förenar dem. Flyglarna har placerats snett i förhållande till varandra så att de axlar som dras från dem förenas vid Karis kyrkas altare.

I östra flygeln finns ett kapell och en festsal samt bibliotek och gästrum. Bostadsutrymmena finns i västra flygeln. På området ligger också två bostadsbyggnader för personalen och den s.k. kursbyggnaden som byggdes på 1980-talet (arkitekt Carl-Johan Slotte). Västra Nylands yrkesskola vid stranden av Pumpviken är trots sitt byggande i etapper en enhetlig helhet.

Dess långa, delvis rappade, delvis tegelytade byggnad är bruten och växlande två till tre våningar hög. Dess arkitektur innehåller också andra drag som är typiska för Ekelunds produktion, såsom det flacka sadeltaket och de bandartat placerade fönstren. Byggnadsmassan följer terrängen och lämnar backens hjässa avgränsad som gårdsplan.

Stadshuset är en del av en icke förverkligad monumentalplan. Av den ursprungliga planens tre byggnadsdelar efter varandra och med olika höjd har den låga mellandelen förverkligats. Karis vattentorn på hjässan av den klippa som ligger söder om järnvägsstationen består till sin planform av två cylindrar, som förenas av ett schakt av glas.

På tornets krön finns ett litet observatorium. Det ursprungligen vita vattentornet har varit rappat, men det har senare klätts med korrugerad plåt. Trots det har Karis vattentorn valts till det urval av den finländska modernismens märkesverk från slutet av 1920-talet till 1970-talet som godkänts av den internationella organisationen DOCOMOMO.

Karis kapell och församlingscentrum ligger som avslutning på Karis begravningsplats på en tallmo, mitt i tät bebyggelse. Krematoriekapellets yttre och inre ytor är av rött tegel som lämnats bart, vilket är typiskt i Ekelunds arkitektur från och med slutet av 1950-talet. Bredvid kapellet finns ett församlingscentrum med pulpettak och bandfönster som anpassar sig till kapellets arkitektur.

Åldringshuset Katarinakoti är Ekelund när han är som mest typisk: tegelbyggnaden som är trappstegsvis indelad i tre delar och placerad på en sluttningstomt är spritputsad, det flacka sadeltaket är täckt med cementtegel och fönstren är i huvudsak bandartat placerade.