Finnängsskogen

Målet ligger i Karjas norra del på den östra stranden av Päsarträsket, som hör till Mustionfloden, och i Husnäseskogen, som stiger norr om Ingvalsbyn, från korsningen av Junkarinvägen till 300 m nordväst. Platsen är sluttande mot sydvästra sluttningen av ett större berg-moränområde i öst - västlig riktning.

Söder om den barrskogsdominerade backen öppnar sig en låg lerdal, vars västra del möjligen ännu under järnåldern varit täckt av vatten. Numera rinner diket längs botten till Päsartrasket. Platsen har konstaterats för första gången vid inventeringen 1932 (Cleve), då man i en sluttning nordväst om Finnängs hus har upptäckt två rundstackar av små stenar (3.5 x 3.5 m) på cirka 10 m avstånd från varandra.

Troligen har samma plats återfunnits vid en inventering i samband med skötseln av fornlämningar 1993 (Moisanen). En del av dem har skadats vid skogsavverkning och skogsavverkning. För att ta reda på tidpunkten och typen av rövaravverkning har en begränsad försöksgrävning utförts i samband med kartläggningen, där man tagit tillvara endast en liten icke-tidsenlig kvarts.

Fornlämningsgruppen påminner till sin struktur och sitt läge i andra delar av Mustionälvsdalen om tidiga järnåldersrösen. Vid inventeringen 2004 av den allmänna generalplanen för Svartionälvsdalen befanns rösetområdet fortsätta längs nordöstra och östra sidan av Junkarinvägen. I detta område finns det möjliga rösetöar och förmodligen även historiska stenkonstruktioner.

Härifrån finns även några kvartssyskon som visar en möjlig bostad. Enligt inventeringen ligger fornlämningsområdet cirka 500 m i höjdkurvornas riktning (västra) och cirka 100-150 m. i sluttningens riktning. Inom vård- och kartläggningsområdet på 1990-talet lokaliserades dessutom 7 tidigare okända hålrum i vårdens sammanjämkning.