Tukikohta XXI:1 (Itä-Pakila)

Måltavlan ligger vid toppen och foten av en brant sluttande bergsbacke som växer på vissa ställen. Området består av Toivolaparken, Elevhemmet Toivola samt tomtområdet vid Solkakallionvägen. Området är till stor del fyllt. Det är bäst bevarat i den östra delen av backen, där det finns både utgrävda och nedgrävda, delvis betaniserade strids- och föreningsgravar.

Motståndsriktningen är huvudsakligen norr. På backens norra kant, på övre sluttningen, utmärker sig en med betong förstärkt skyttegrav med skjutbjälklag cirka 50 m. I anslutning till graven finns en utkiksstation av betong till nordväst samt ett täckt skyddsrum med ett inre utrymme på ca 2 m x 3 m. På båda sidor om skyddsrummet finns eventuellt vissa konstruktioner och i gravens västra ände kan det finnas en plats för trappor.

I gravens östra ände finns en plats för ett sprängt skyddsrum. Därifrån följer en grav med två kulsprutor i slutet. Stationernas riktningar är norr och nordväst. Båda har en garderob och deras övre delar har förstörts. I den nordöstra delen av objektet finns två täckta skyddsrum med cirka 2 m x 3 m inre utrymmen.

På den östra sidan finns en utkiksstation som går österut. På den nedre sluttningen, vid korsningen av friluftsvägarna finns en garderob med en kulle som går åt nordväst. I den sydöstra delen av objektet finns en trasig trappa med betong och en inre del murad sten som leder till graven. På den sydöstra sidan av trapporna finns en grop av ca 5 m x 5 m stor och 1,5 m djup storlek med lösa järnskenor.

På den västra sidan finns en ruin av ett fallfärdigt betongskyddsrum och en plats för trappor som eventuellt leder till graven. I mitten av backen finns i ändarna av gravarna som tar sig från samlingsgraven två betongskyddsrum med obruten täckning. I södra delen syns närmast ett 1,2 m tjockt tak, i norr utmärker sig en dörröppning med en bredd av cirka 1 m. I södra kanten av objektets östra del har 14 järnskenor uppförts i en öst-västlig linje, tydligen för att avgränsa tomtområdet.

I mitten av målet, i södra kanten, finns en direkt grotta som går under en skolbyggnad som färdigställts 1994 och som grävs ner i en klippa och som senare har omvandlats till ett skyddsrum. I västra delen av objektet, vid kanten av Solkaliontieets bostadsområde, utmärks en grav utgrävd och åtminstone delvis betaniserad i en klippa.

Vid foten av berget, vid bollfältets utkant finns i anslutning till stridsgraven en garderad kulsprutastation som går norrut och vars tak och stålbalkar har bevarats. Väster om detta finns antingen ett täckt skyddsrum eller en eldstation som är täckt med mark. Bland trädgårdsavfallet finns även andra möjliga betongkonstruktioner.

Försvarsstationen hör till basen XXI, vars objekt Kanonbatterina 81 och 82, stationer XXI: 1–8, vägar 1–3, barackområdet och bastun (50: 1) ligger i Patola och Östra Pakilaområdet. Av dessa är objekten XXI:3, 4, 5 och 8 förstörda, övriga är fasta fornlämningar.