Tukikohta XV:1 (Tuomarinkartano)

Måltavlan ligger på Kaisanmäki väster om Domänby herrgård. Mäki är en delvis öppen klippa och ett gräsområde, men på vissa ställen är växtligheten tät och där växer olika trädgårdsväxter och stora åskrör som är skadliga för hälsan. Genom objektet löper en friluftsväg. Försvarsstationens gravar kretsar kring Kaisanmäkiets sluttning, och dessutom utgår till norra delen en förbindelsegrav som till stor del är betäckt med land.

I den västra delen finns grävda, betaniserade samlings- och skyttegravar, i den östra delen finns grävda, mestadels fyllda gravar. Stridsgraven är cirka 40 m lång och dess bekämpningsriktningar är syd, väst och nordväst. Be betongväggarna i försvarsstationens södra grav har delvis blivit dyrare och verkar senare vara byggda.

Väggarna kan ha samband med terassoering av trädgården. I den norra delen av objektet, i anslutning till graven till den nordnordiska graven, finns en intakt utkiksstation av typ B på klippan med en kula i riktning mot kulan. Härifrån mot sydväst finns en betongformad, raserad kulspruta med stocktryckningar på väggarna.

På sydväst om den fallna kulsprutastationen finns en hel kulspruta med en bekämpningsriktning väst. I stationen finns en trädörr. På denna sydvästra sida finns en obruten utkiksstation av typ B som sträcker sig västerut med trädörr. Enligt tidigare inventeringar finns det en fylld grop mellan en hel kulsprutastation och en station av typ B som tydligen har haft en kulsprutastation, men år 2024 kunde man inte tydligt urskilja gropen.

Från södra sidan av den sydvästra utkiksstationen leder graven till ett fullständigt skyddsrum med ett betongtak med stålbalk. Den övre delen av skyddsrummets väggar är murad sten och den nedre delen består av en uthuggen bergvägg. År 2024 hade vatten och mark samlats framför skyddsrummets dörr, så den kontrollerades inte inifrån.

Det andra skyddsrummet, murat och kraschat av stenar, låg i den södra delen av objektet. På skyddsrummets andra sida finns en kulspruta med anti-östlig riktning. Stationens tak är sprängt och har en garderob. Mellan skyddsrummen finns en källarkonstruktion av betong, som eventuellt är en senare byggd vattentank.

Framför domarby herrgård finns en järnring i klippan framför häststallen, på vilken enligt traditionen har funnits en utkiksklot under första världskriget. En hel maskingevärsstation med stålskenor och intakta B-skjulstationer med stålskenor är de enda i sitt slag i huvudstadsregionen. Skyddsrummet med stålskenatak är också sällsynt.

Objektet hör till bas XV, vars försvarsstationer XV: 1–3 ligger i Domargården. Objekten XV:1 och XV:2 bildar tillsammans med Domarby herrgård ett nationellt betydande skyddspaket. Basen XV:3 har varit en hästskoformad grotta i slutet av lässtigen, men dess ingångar har blockerats och därför raderats fornlämningen.