En stenkyrka ritad 1930 av arkitekt Hilding Ekelund ligger på en brant klipptomt på Topeliusparkens medelaxel, som avslutning på en park. Den är, förutom arkitekten Alvar Aalton Muurame kyrka, ett renriktat exempel på nordisk 1920-tals klassiskism, som fick intryck av den undermåliga men harmoniska arkitekturen på landsbygden som arkitekterna Italien beundrade under sina resor.
Den yttre utsmyckningen av en kyrka som växer upp på en klippa i Topeliusparkens södra ände är koncentrerad till den norra änden av den övriga kyrkan som sträcker sig över parksidan. Huvudingången på den mittersta delen framhävs av skulptör Gunnar Finnes betongrelief "Himla gästabud". På sidan om norra ändan finns symmetriskt placerade låga flygelbyggnader med församlingens lokaler.
Inne i kyrkans bottenvåning går trapporna upp till ett annat våningsplan, på vars båda sidor förmakshallen är symmetriskt placerade kapell för vigsel- och doptillfällen. Denna symmetri har försämrats när kyrkans funktion förbättras genom att en ny hiss placerats i vigselkapellet. Kyrkosalen har ett jämnt tak med takbjälkar prydda med geometriska mönster.
I ett halvrundat skalapsid som sträcker sig ut från ramrummet och som täcks av en rund kupol och kantats av pelare finns ett stort krucifix tillverkat på altaret av Oberammergau. Den ursprungliga planen innebar att målaren Henry Ericsons väggmålning inte kunde genomföras på grund av konstnärens död.
Altargatan, predikstolen och skalets golv är ek. Till kyrkosalens sparsamma bilddekoration hör bildhuggaren Carl Wilhelms fyra apostlars runda klackar och bildhuggaren Elias Ilkas evangelister från predikstolskorgen.