Senaatintori ympäristöineen

Senatstorget är huvudstadens huvudtorg. De offentliga byggnaderna runt torget visar vilken ställning centralförvaltningen, kyrkan och universitetet hade i 1800-talets Finland. Som centrum för både riket och Helsingfors har torget en etablerad ställning som nationell symbol. Internationellt sett är torget en betydande och välbevarad skapelse av stadsbyggnadskonst.

Senatstorget hör till stadens mest kända sevärdheter och är en del av bilden av Finland. Torgets struktur visar hur klassicismens stadsbyggnadskonst strävade efter symmetri och genomgående axlar. Helheten vilar på arkitekten C.L. Engels nyklassicistiska arkitektur. Statsrådsborgen (det forna Senatshuset) vid torgets östra kant, Helsingfors universitets huvudbyggnad vid den västra och domkyrkan (Nikolaikyrkan) med sin terrass vid den norra är ett imponerande prov på Engels skicklighet.

De visar samtidigt vilka mål för representativitet och vilka uttrycksmedel som styrde huvudstadens tidiga uppbyggnad. Flera drag understryker Senatstorgets ställning som kärnan i storfurstendömets huvudstad och i det kejserliga Finland. Monumentalbyggnadernas pelararkitektur går tillbaka på antikens Grekland och Rom, och bland interiörerna märks bland annat tronsalen (i dag presidentens föredragningssal) och universitetets festsal.

Dit hör också statyn av Alexander II mitt på torget och Ivan Martos byst av Alexander I vid södra väggen av universitetets bibliotekshus. Korskyrkan med sin terrass hör till stadens siluett mot havet. Till den hör ett torn som avslutas i en kupol och korintiska öppna pelargångar i korsarmarna. I domkyrkan hålls statsmaktens och universitetets festgudstjänster.

Senatstorget är en viktig evenemangsplats, där kyrkoterrassens stora trappor tjänar som scen och åskådarplats för massevenemang. Statsrådsborgen vid torgets östra kant är en ståtlig nyklassicistisk skapelse med korintisk tempelgavel, kupoler och en representativ trappkomposition som leder från torget in i byggnaden.

Byggnadens viktigaste interiörer är senatens sessionssal i huvudvåningen bakom tempelgaveln och det ståtliga trapphuset, som likaså ligger i byggnadens mittlinje. Byggnadens flyglar är från olika tider men bildar en arkitektoniskt enhetlig och till det yttre klassicistisk helhet, och de sluter en vidsträckt gård inom sig.

Mitt på gården står det forna boktryckerihuset. Statsrådsborgen är landets viktigaste historiska förvaltningsbyggnad. Helsingfors universitets huvudbyggnad är en symmetrisk motsvarighet till Statsrådsborgen på torgets motsatta sida. Huvudbyggnaden består av två huvudflyglar i tre våningar. Den så kallade gamla sidan vid Senatstorget ritades av Engel och blev färdig på 1830-talet, medan den så kallade nya sidan vid Fabiansgatan byggdes på 1930-talet.

Låga flyglar förbinder den nya och den gamla delen längs gatusidorna, och mitt på tomten finns en hög förbindelsedel som rymmer byggnadens mest betydande interiörer, festsalen och den stora föreläsningssalen. Till vyerna över Senatstorget hör universitetsmuseets byggnad (den forna kemiska institutionen) i torgets nordöstra hörn och universitetsbibliotekets byggnad i det nordvästra hörnet vid Unionsgatan.

Unionsgatan går längs Senatstorget och kantas av offentliga empirebyggnader. Universitetsbibliotekets byggnad och Heliga Treenighetens kyrka bakom domkyrkan är en väsentlig del av den helheten. Torgets södra kant utgörs delvis av en rad borgarhus som går tillbaka till senare hälften av 1700-talet. Deras nuvarande yttre speglar mest de arkitektoniska målen från början av 1800-talet.

Sederholmska huset har till det yttre bevarats som en anspråkslös 1700-talsbyggnad. Engel byggde däremot om ett borgarhus till generalguvernörens hus. Med tempelgaveln i fasaden binder det samman husraden i söder med den representativa pelararkitekturen på torgets övriga sidor.