Varför besöka
I den bördiga dalen mellan Bjärnå å och Kisko å bär Ladugårds historiska miljö ett ovanligt rikt tidslager från medeltiden och framåt, format av Näs gård och de omgivande byarna av svenskt ursprung.
Att se: Vid Latokartanonkoski-forsen syns lämningarna efter bruket som grundades 1830 och en kvarnruin; tvärs genom området löper Stora strandvägens medeltida sträckning.
Om platsen
Latokartanos kulturmiljö har sitt ursprung i medeltiden och utgör den nuvarande Näs herrgård med dess gårdscentrum samt omges av byar med medeltida svensktalande nybyggnation. Den historiska miljön i Latokartano i den gröda dalen mellan Perniönjoki och Kiskonjoki utgör ett mångsidigt objekt med ett stort tidsmässigt djup och en ovanligt rik avlagring.
Bebyggelsen på norra sidan av Perniön älv har järnålders rötter och representerar den finskspråkiga stambebyggelsen i Periniöälvsdalen. Näs herrgårdscentrum och dess byggnader har varit bebodda sedan 1690-talet, men de två föregående faserna av herrgården - kungsgården Näse på 1500-1600-talet samt de medeltida lägena för Helgö - Pyhäjoki - finns bevarade på Muntolannoka och inom området för nuvarande gård i Vanhangård.
Den medeltida utvecklingen framgår också av resterna av en by på Kalkkipuodbacken, förmodligen ödelagd på 1500-talet. De nyare avlagringarna i området representeras i dess södra del av kvarnruinen och resterna av en kruka som grundats 1830 vid Latokartanonkoski samt av resterna av Kuustos kruka i väster av dessa.
Den industriella utvecklingen på 1800-talet representeras även av resterna av en spritbrännare i närheten av Vanhantano. Över Latokartanos område löper förmodligen en medeltida linje av den stora strandvägen, en ny tidsålders början. Dessutom finns det rester av två marknadsplatser i Gamlaaktano och Muntolannoka.
Huvudbyggnaden med mansardtak på nuvarande Näse herrgård härstammar från den Gustaviska perioden, troligen från 1790-talet. Dess nuvarande utseende är från 1925. Arkitekterna Alex. Nyström och K.G. Den reparation som gjordes enligt Björkenheims planer för återställandet inkluderade klassiska ämnen i den Gustaviska grundvolymen, t.ex. den yttersta triangulära tväränden och de pelare som bärs av pelare med balkonger ovanför. Symmetriska flygelbyggnader och talrika ekonomibyggnader utgör en tät byggnadshelhet som stiger upp från åkerlandskapet.
Officiell beskrivning (Museovirasto) — maskinöversatt från finska
