Rutolan ylivientilaitos

I Rutola-området i Villmanstrand har det i Saimens gamla utloppsfåra uppstått en kulturhistoriskt rik miljö. Till den hör de förhistoriska boplatserna längs utloppsfåran, den överföringsanläggning med flottningskonstruktioner som skogsindustrin byggde för flottningens särskilda behov vid övergången mellan 1800- och 1900-talet samt de befästningar i den försvarslinje som byggdes under andra världskriget, det vill säga Salpalinjen, vilka stöder sig på vattendragen.

Utöver stenåldersboplatsen på Saksanniemi på Kärjenlampis norra strand finns det förhistoriska boplatser norr och väster om området vid Ruoholampi, Rovonlahti samt vid Uirinniemi i Jänköjärvi. Överföringsanläggningen i Rutola är ett minnesmärke över ett på sin tid tekniskt banbrytande system för flottning av stockar.

Flottningsleden från Saimen till Kymmene älv, som kallas Valkeala flottningsled eller mellanleden, är cirka 110 km lång. Leden, som bildades på 1890-talet, möjliggjorde en utvidgning av W. Gutzeit & Co:s virkesanskaffningsområde och en koncentration av stockuppköpen till Östra Finland. Tillgången på stockar från Saimen ökade produktionen vid fabrikerna i Kotka betydligt.

Mellan stranden av Rovonlahti i Saimen och Myllylampi finns Telataipale-schaktet, som gjordes 1890 och breddades i början av 1900-talet. På det 260 meter breda näset mellan Myllylampi och Kärjenlampi finns den överföringsanläggning, det vill säga rullbana, som blev färdig 1890-1892 och som möjliggjorde förflyttning av stockar.

Flottningsrännan av trä från åren 1908-1909, som ersatte rullbanan, finns ännu väster om den gamla anläggningen, om än förmultnad. I östra ändan av rännorna i Rutola återstår anläggningar i dåligt skick, bland annat en hög transformatorstation av rött tegel och en tvåvånings byggnad för överföringsanläggningen med vattenpumpar.

Kanalkonstruktionerna mellan Kärjenlampi och Jängönjärvi är fortfarande synliga. I Kärjenlampis ända är kanalens bank gjuten i betong. I Rutola-området finns rikligt med befästningar hörande till Salpalinjen, såsom en betonggrotta nordost om huvudvägen (se även objektet Salpalinjen). Grottsystemen i Salpa-ställningen behövdes som vapenförråd och för inkvartering av manskapet. I grottorna i Rutola har bland annat ett sjukhus varit verksamt.