Salpalinja

Salpalinjen är en av de viktigaste befästningskedjorna som byggdes under andra världskriget. Den är jämförbar med den franska Maginotlinjen, den tyska Atlantvallen och Västvallen, den grekiska Metaxaslinjen eller Marethlinjen i Nordafrika. Salpalinjen, som sträcker sig från Finska viken till Lappland, är nationellt uppdelad i tre försvarsprioriteringar: den sydligaste är en enhetlig försvarsställning från stranden av Finska viken till Kivijärvi i Luumäki, den mellersta delen av linjen är stationer som baserar sig på vattendrag mellan Kivijärvi, Saima och Pielinen samt den nordligaste är befästningarna av de viktigaste vägriktningarna från Pielinen norrut till Petsamo.

På kannan mellan Finska viken och Saima byggdes 90 procent av de betongsmycken som utgör försvarsstationens stam. Totalt finns det 728 armerad betongsmycken på Salpalinjen, över 3000 fältfästen av trä, cirka 350 km strids- och förbindelsegravar, 225 km pansarstensbarriär och 130 km schaktbarriär. De riksomfattande betydande delarna av Salpalinjen är välbevarade befästningshelheter i olika landskap, vilka bäst återspeglar försvarsfrontens mångsidiga byggnadssätt och placering nästan hela östra gränsen.

Salpalinjen börjar i Kymmenedalen i Virobukten. Bland viktiga fästningshelheter i Kymmenedalen finns bl.a. Virolahti Övre Pihlajas bunkermuseumsområde, fronten av betongsmycken och pansarskär från Harju lantbruksläroanstalt till Ravijoki samt Säkäjärvi fästningar. Från Virolahti fortsätter Salpalinjen i flera plan befäst som en helhet mot Miehikkälä.

Det kraftigt befästa Salpalinjens museum ligger vid vägen till Miehikkälä-Taavet mitt i Salpastationens huvudstation. Salpa-objekt som representeras av Miehikkälä har museumerats i Myllylampi. Dessutom finns befästningar norr om museiområdet i Saunamäki, kommuncentret, området mellan Kyllä och Säkäjärvi samt i Murfisken.

Södra Karelens viktiga Salpalinjemål är bl.a. det starkt befästa museiområdet Ylämaan Hostika och därifrån norrut sträckningen av vägen till byn Hoppu. Också riktningarna på nuvarande riksväg 6 befästes, i Luumäki nära vägen ligger Salpalinjens kärna: dammanordningen i Kivijärvi samt objektet för Askolas huvudstation, där förutom kors och pansarkupol finns en strids- och förbindelsegrav samt ett nätverk av grävningshinder.

På Suo-Anttila ligger Salpalinjens största grotta. I Villmanstrand finns korpar i Rutola, Skinnarila, Voisalmi, Kytösuo och Gräsholmen, vars fältkanonstation är sällsynt. Lekmän finns i Juvola och Ormeniemi, klotsmycken i Nupolan-Itiö. På Taipalsaari finns kommandosmycken i Jauhiala och fästningar i Ruokolahti har tidigare byggts i byn Häysbotten och i Lakejärvi.

I Södra Savolax, där Salpalinen stöder sig på vattendrag, ligger de centrala delarna av Salpalinen i Puumalasalmi och längs Puumalanti. Sulkava har en kanonstation i Sarsuinmäki. På Punkaharju finns befästningarna både på åsen och på Båtholmen. I Nyslott går Salpalinjen genom stadens östra delar. I södra änden av Kongoön har man grävt en spektakulär hotell- och maskingevärsgrotta, Purnuberget har två kanonbatteri.

På Kerimäki Raiku kanal är den viktigaste befästningsriktningen, fästningsartilleristationerna på Kerimäki fästning är sällsynta i sin massivitet. I Norra Karelen finns bland annat konstruktioner som hör till Salpalinjen. I Joensuu i Marjala, där de också restaurerats. Ilomants Sonkajas stenhinder är den östra Salpalinjen.

I Lieksa finns de restaurerade förläggningsobjekten för Femkon, Äänkäinen och TräRu. I Kajana har Kuhmon Jyrkänkoski och Saunajärvi fältfästen restaurerats. Till dem ansluter sig en betydande stridsplats för vinterkriget. De renoverade fältfästena vid Suomussalmi Purasjoki linje ligger i östra änden av Rates väg.

I Norra Österbotten vid Kuusamo längs Lahtela-Vandarinstigen finns bl.a. förstörda armerad betongsmycken, strids- och kontaktgravar och pansarstensskydd. Norra delen av Salpalinjen finns i Lappland vid Joutsijärvi i Kemijärvi, Sallan Ruuhijärvi och Savukoski vid Sarvidammen, där man har byggt pansarriste av sten och skjut-, utkiks- och kulgevärsbodar av trä och sten.