Puolustusvoimien 1930-luvun arkkitehtuuri Helsingissä

Vid byggandet av försvarsmaktens 1930-tal har den senaste arkitekturutvecklingen under eran och internationella influenser anpassats till arméns nya byggnadsbehov och finländska förhållanden. I Helsingfors ingår militärsjukhuset Tilkka, bilkompaniets kasern i Taivahti och Santahamina kadettskola samt ett militärhem i Koria och Immola kasarminområde i Imatra.

Finlands försvarsmaktens progressiva arkitektur visar att man vill bygga upp en bild av det dynamiska försvarsinstitutet och det moderna landet med arkitektur. Militärsjukhuset Tilkas nio våningar höga, ljust förfallna huvudbyggnad utmärks av halvrunda balkonger med räcken runt huvudtrappan som öppnas åt söder.

Patientrummen i sängavdelningarna med sina stora fönster är koncentrerade till de sju översta våningarna i den höga huvudbyggnaden, på den öppna sidan av landskapet där luft- och ljustillgången är som bäst. Serviceutrymmena finns på andra sidan centralkorridoren. Hissar och schakt har bildat ett vertikalt trafiknät, bl.a. i köket och tvättstugan under sängavdelningarna.

En flygelbyggnad med fyra våningar är utformad för åtgärder (t.ex. polikliniker, laboratorier och operationsavdelningar). Lokalstrukturen i operationsavdelningen är unik i Finland: runt den åttakantiga centralhallen finns fyra operationssalar och mellan dem finns utrymmen för förberedelse och sterilisering av instrument.

Den fem våningar höga krökta utbyggnaden av byggnaden är byggd 1965 som en förlängning av 1930-talets flygelbyggnad och följer principerna för 1930-talets gårdsindelning, dvs. serviceutrymmen på andra sidan mellangången och tjänster i patientrum och balkonger söder om korridoren. Från 1960-talet är även kontorsflygeln på andra sidan huvudbyggnaden samt en låg flygel i Mannerheims riktning, där bl.a. militärapoteket har verkat.

I början av sjukhusbyggnaden har den öppna omgivningen numera planlagts och byggts för bostads- och kontorsbruk. Taivallaks bilkompani är känt för den ljusa kasernbyggnaden med bandfönster, vars flygel på Mechelinsgatan består av manskaps- och serviceutrymmen och i norra Hesperiangatans vinge stabs- och undervisningsutrymmen.

Undervisnings- och matsalarna finns i de lägsta våningarna. De breda och ljusa sidogångarna i de övre våningarna är också utformade som övnings- och vistelseutrymmen för besättningen. Mörkläggningshallarna som ansluter sig till den öppna bilhallen svänger in på innergården, terminalen är ett spridt bensinpumpstak.

Reparationsverkstaden, senare spelarskolan och militärhemmet, gränsar till gården vid tomtens norra kant. Tekniken och motoriseringen syns i bilkompaniets kasernbyggnaders planeringslösningar och återspeglas även i den yttre arkitekturen. Både bilarnas och besättningens trafik går smidigt fram till mark-, gårds- och byggnadsarrangemangen.

Övervägda körvägar, vändradie, parkerings- och serviceplatsers placering samt deras anslutning till byggnader vid ingångarna har inspirerat till användning av runda och böjda former. I synnerhet kan kasernen och bilhallen i sin funktion beskrivas som en typ av maskiner. Brukshierarkin visar sig i deras storlek, struktur och placering, men också i detaljer, material och byggnadsdelar.

I huvudtrappan finns lejonrelief och i matsalen 1935 års världskartasmålning. Kadettskolans förenklade byggnader i Santahamina, stora skol- och matsalshus samt mindre kasern, kursbyggnad, bostadsbyggnad och stall, omgiven av furuväxande gård. I inomhusutrymmena ingår särskilt gymnastiksalen, simbassängen och bastun med tvättutrymmen i vingdelen av en trevånings skolbyggnad. Den arkitektoniskt övertygande simhallen präglas av ett genomtänkt samspel mellan artificiellt ljus och naturligt ljus från stora glasytor.