Pojo kyrkbacke med omgivning

Pohja kyrkbacke har varit centrum för en vidsträckt församling som grundades under medeltiden och sträckte sig ända till Hangö udd. Till den historiska miljön kring Pohja kyrkbacke hör förutom den medeltida kyrkan som står på sin backe omgiven av kyrkogården även de skolbyggnader från olika tider som ligger väster om den, föreningshuset Högåsa och den landskapsmässigt ståtliga byggnadsgruppen kring prästgården längre bort mitt bland åkrarna.

Förutom landsortssocknens församlings- och samlingsbyggnader hör huvudbyggnaden på Sonabacka hemman till kyrkbackens omgivning. Pohja stenkyrka, som är tillägnad den heliga Maria, ligger i innersta delen av Pojoviken, vid den Stora Strandvägen mellan Åbo och Viborg som har medeltida ursprung. I den till sin yttre gestalt förnyade kyrkans tvåskeppiga kyrksal med fyra travéer är norra skeppet smalare än det södra.

Av kyrkans medeltida skulpturer är den mest anmärkningsvärda en storväxt Pietà från början av 1400-talet. Den tvåvånings klockstapeln, till stilen närmast sengustaviansk, är byggd 1827 enligt en ett tjugotal år äldre ritning av Pehr Granstedt. På kyrkogården finns det gravvalv som Johan Jacob Julin 1835 lät bygga åt sin familj samt ett stort antal, cirka 80 stycken, gravmonument av gjutjärn som vittnar om närheten till Fiskars och Billnäs bruk.

De har restaurerats 1997. Förbi kyrkbacken går den s.k. Stora Strandvägen. Gruppen om fyra skolbyggnader vid landsvägen återspeglar landsbygdens skolarkitektur under nästan hundra år. Den träskola i nyrenässansstil som ritats av arkitekt Florentin Granholm är från 1870-talet. Den tvåvånings skolan i rött tegel från början av 1900-talet har fungerat som bibliotek sedan år 1954.

Den klassicistiska vitrappade byggnaden är från 1930-talet och den yngsta av skolorna är en byggnad enligt typritningar från 1950-talet. Huvudbyggnaden på prästgården, som ligger på sin urminnes plats, har brutet tak och bred byggnadskropp och är försedd med senare låga flygeldelar av altantyp. Den yngre folkstugan upprepar prästgårdens byggnadsform.

Till gårdsplanen ansluter sig en rad gamla ekonomibyggnader. Huvudbyggnaden på Sonabacka hemman, byggd på en backe mitt på åkerslätten, är en tvåvånings nyrenässansbyggnad.