Pappila

Prästgården avskiljdes från den självständiga kyrkans ägor senast 1547. Prästgården har tidigare visats ha legat vid Träsjöns strand, men senare har man trott att den låg på nuvarande plats från början. De gamla huvudbyggnaderna har uppgetts ha legat på den nuvarande stenkällaren utanför huvudbyggnaden, som byggdes mellan 1828 och 30 år. (Enbuske 2005, 479; Tallgren 1919, 19; Tukkinen 1996, 115.) Området har bevarats av en stuga som byggdes 1749 och även de äldsta delarna av lektorsbyggnaden är tydligen från 1700-talet.

Byggnaden är inte längre på sin ursprungliga plats. Prästgården ligger på udden på Karislojosselkä västra strand. Boningstomten ligger ovanpå backen och väster om den finns ett vidsträckt åkerområde. Numera har prästgården styckats till två gårdar, av vilka gården på sydöstra sidan av prästgården har fungerat som boskapsgård ännu på 1930-talet.

Det tidigare kreatursgårdens område används som fritidstomt och pe doktorsbyggnaden på den fungerar som sommarstuga. I västra sluttningen av gården finns en cirka 20 meter lång mossig stenrad i sydöst-nordvästlig riktning, vars sydvästra sida består av två delvis fyllda källarhålor. På sydvästsidan av en stenladugård i trädgården kan man se en stenfot på cirka 3 x 4 m stor och nästan helt täckt av växtlighet, vars norra ändar inte syns eller har förstörts.

I närheten finns också en annan möjlig stenfot. Det finns en cirka 5 m lång stenrad av naturstenar i öst-västlig riktning som eventuellt vänder söderut. Området har jämnats ut med ris och hö. På tomtområdet har inga kraftiga jordbearbetningsarbeten utförts, så det är möjligt att andra konstruktioner eller rester av dem finns bevarade där.

På tomten där prästgårdens huvudbyggnad är belägen har gården blivit kraftigt kraschad. Dessutom finns det två nyare källare i området. Utanför det terasserade gårdsområdet finns dock en obearbetad trädgård samt en liten åkergård där resterna av konstruktionerna kan ha bevarats. Prästgården har visat sig vara belägen nära Karislojos första kyrka, som tros ha varit belägen söder om prästgården i Prästlänsudden.

Det har nämnts att det fortfarande fanns tydliga tecken på kyrkan i närheten av 1750-talet och dessutom gravar, och i början av 1900-talet påstås man ha hittat människoben på åkern. Det har också påståtts att det ännu vid den tiden skulle ha synts kyrkans möjliga grundstenar bakom prästgårdens vagnshus. (Tallgren 1919, 9.) På den numera på grundkartan antecknade Prästgårdsudden fann man inga tecken på kyrkan i samband med inventeringen, men ännu på 1700-talet är detta område känt som Prästegårdsholmen (Prästegårds Holma/Holmen) eller udden, så det är möjligt att kyrkan låg alldeles intill prästgården i ett område som senare fungerade som betesområde (KA MHA B17a 14/1–2).

Till detta skulle också passa vagnshuset, som Tallgren nämnde, och byggnadsgrunden bakom det. En eventuell kyrkoplats skulle dock kräva närmare undersökningar.