Östervikby Hakala (Viikki)

Platsen för ett torp från 1700-talet eller tidigare ligger eventuellt på Hakalanudden, den bergiga Arboretumbackens norra sluttning. Terrängen är på vissa ställen mycket rynkig och undervegetationen är rik, på vissa ställen ganska lätt att gå i skogen. Genom området går en friluftsväg. Lars Forssells karta från 1687 är den första exakta kartan som Vilnius Latokartano och dess omgivningar har beskrivits.

På Hakalaudden märks då tre lador, en liten inhägnad åkergård och höbol, som tidigare varit Latokartanos åkrar. 1749 på bärgskartan Hakalaudden är markerad Hakala torp, och på Westermarks 1781 karta i området finns förutom Hakala torpa även Hästhaga udds torpajordar, spridda över Hakala torpas marker.

Ännu på Kalmbergs karta från 1855 har torp märkts ut i trakterna av Hakalanudden. På grund av oprecisheten på kartorna är det svårt att säga hur Hakala torpan och Hästhaga udds torp avgränsas och det är även möjligt att medeltida Östervikby bebyggelse sträcker sig ända till torptomterna. På grundval av 2024 års inventering och 2025 års kartläggning ändrades avgränsningen av Hakala i Östervikby, eftersom en del av konstruktionerna träffade gränsen mellan Hakala och Hästhaga udds torpa och den övre sluttningen av backen.

Vid inventeringen och kartläggningen lokaliserades 12 möjliga eldstäder, varav en del består av bränd lera, en del av tegelsten och en del av konstruktioner som består av blockstenar. Grundernas diameter är i genomsnitt ca 3 m. Dessutom hittades två stenkonstruktioner på byggnadens grund och en rak linje bestående av naturstenar, som också kunde höra till byggnaden.

I mitten av objektet dokumenterades också två gropar, av vilka den ena till formen rundade gropen har en diameter på cirka 5 m och lämnar en dikesliknande brunn. Det kan finnas fler konstruktioner i området, men på grund av växtligheten är det svårt att upptäcka dem.