Metsäntutkimuslaitos 1

Objektet ligger på adressen Eteläranta 55 på Kemijokis norra strand. Strandbrinken vid den tidigare skogsforskningsanstalten på platsen är en boplats från stenåldern. Boplatsen har ställvis förstörts bland annat på grund av odling och byggande. Boplatsen placerar sig som ett bandformigt, 20-30 meter brett bälte längs älven och består av de fasta fornlämningarna Metsäntutkimuslaitos 1 och 2. I utgrävningsrapporten från år 1957 nämns att utgrävningar gjordes väster om det egentliga Viirinkangas 3-området som nämns i inventeringen år 1954.

Det område som observerades vid inventeringen år 1954 ligger öster om utgrävningsområdena från år 1957, på området för objektet Metsäntutkimuslaitos 2. Vid undersökningarna år 1957 gjordes två provdiken och två utgrävningsområden på området. I provdikena observerades några sotfläckar och rödockrafläckar.

Kulturlagret konstaterades längre norrut på åkern ha blandats helt med matjorden. Provdike 1 utvidgades västerut och på dess område påträffades resterna av en härd, bränd jord och sotfläckar. Som utgrävningsfynd erhölls stenföremål och avslag. På det utgrävningsområde som utvidgades västerut från provdike 2 påträffades kulturlager samt fläckar av bränd jord, hilli och rödockra.

Bland fynden fanns kvartsskrapor och kvartsavslag. Vid utgrävningarna år 1988 gjordes två provgropar norr om det östligare område som undersöktes med utgrävningar år 1957, men i dem observerades inget som tyder på en boplats från stenåldern. Vid precisionsinventeringen år 2024 fokuserade undersökningen på området väster och norr om det västligare utgrävningsområdet från år 1957.

I två provgropar påträffades ett kvartsavslag, men inget kulturlager som bevarats intakt. I en provgrop observerades kulturlager som bedömdes vara intakt. Observationerna koncentrerade sig till närheten av det västligare utgrävningsområdet från år 1957. Bedömt utifrån utgrävnings- och inventeringsuppgifterna verkar den boplatshelhet som objekten Metsäntutkimuslaitos 1 och 2 bildar vara fläckvis förekommande.

Dess skick och tillstånd har påverkats av åker- och trädgårdsodling samt sannolikt av översvämningar. Utifrån undersökningarna har boplatsens södra delar nära stranden bevarats bättre. De nordligare delarna har blandats om bl.a. till följd av odlingen. Till exempel enligt kartan från år 1956 är boplatsområdet huvudsakligen åker och trädgård. Objektets områdesavgränsning i registret har gjorts utifrån arkeologiska undersökningar och Lantmäteriverkets sluttningsskuggning.