Lillkullan

Målet är beläget vid Lepinsjöns nordöstra sida i Krogggård, 250 m från stamvägen 53 söder om Karija stadsområde. Platsen är en sydspets av Morän-klippan i syd-nordöstlig riktning (250 x 80 m). Terrängen runt Kilamossen sumpar i väster och i öster en åker som huvudsakligen består av lera och sand. På backen växer barrskogsrik, på vissa ställen mycket tät blandad skog.

Området har under järnåldern varit en vattenbevuxen udde som sträcker sig söderut. I dag rinner ett dike på backens östra sida åt söder i riktning mot Lepinsjöns utloppsfåra Kungså. Ovissa fornlämningar på sin egen steniga kulle har konstaterats 1914 (Nyberg - Öhman), vilket ledde till att tre lador kartlades över området.

Vid inventeringen 1931 (Cleve) fann man på platsen en rundbågig latomus (5.75 x 6.5 m) och en asymmetrisk fyrsidig latomus (8 x 4.5 m) strax söder om den. Vid försöksgropen fann man inget tecken på ett kulturlager och kvarlevornas forntida natur var osäker. Vid inventeringen 1996 gjordes försöksrökningar inuti den oklara fyrsidiga (?) lamen (Seppälä) utan att man upptäckte något som tydde på fornlämningen.

På grund av sin belägenhet skulle backen dock ha varit ganska lämplig för brons- och järnåldersbebyggelse. På Lillkullans högsta topp finns enligt karta 1914 lador, men de har konstaterats vara ännu mer vaga än de föregående. Övre kanten av åkern öster om backen är mark (sand, sand) och ett bostadsområde med topografisk sannolikhet, vilket bör undersökas närmare.