Kodjala (Koljala)

Kodjala by (senare stavning Kolljala) nämns i historiska källor för första gången 1374. I byn har 1539 funnits 10 självständiga skattehus och åtminstone ett lamphus under Harviala. Kolljala tillsammans med grottan har varit Vanajas största byar under 1500-1700-talet. Vid en precisionsinventering 2021 fick man också tydliga indikationer på en bosättningskontinuitet av järnålder.

Byns läge har lokaliserats delvis vid inventeringen av generalplaneområdet 2020-21 på basis av gamla kartor och delvis terrängobservationer (kartor 1702, 1772, 1842, 1884). Dessutom har avgränsningen av fornlämningsområdet utretts i anslutning till detaljplanering vid precisionsinventeringen 2021 i byns västra del i förhållande till åkerområdet väster om byn.

Vid sidan av det kulturlager som hänför sig till järnåldern och den tidiga historiska tiden (brända stenar, upphittad mörk och sotmark) gjordes vid en precisionsinventering upptäckter av en blandad åkervåning, under vilken ren bottenmorän konstaterades. På åkerområden vid västra kanten har fornlämningen begränsats till det kulturlager som bevarats vid sidan av kartmaterialet.

De centrala och västra delarna av området längs Allikantonvägen har också undersökts i detaljinventeringen av lätttrafikleden 2022, där man upptäckte några konstruktioner och andra tecken på bytomt på en sträcka av sammanlagt cirka 90 meter. Byområdet har ödelagts, med undantag av östra delen, senast på 1900-talet, och ligger fortfarande öde i dessa avseenden.

I den obyggda norra delen av fornlämningsområdet finns det många gropar, tryckningar och högar av olika storlek, av vilka en del med stor sannolikhet är mycket unga. På södra ändan av skogsön i områdets södra del finns en fyrkantig byggnadsgrund (N 6760032 E 369862). Grunden är mycket vag, låg (max. 40 cm).

Väggvallarna är blandade med sten och mark. För att undersöka den faktiska omfattningen och hållbarheten hos bytomten krävs ytterligare undersökningar, särskilt utanför de precisionsinventerade områdena 2021 och 2022.