Johanneskyrkan med omgivning

Johanneskyrkan är en tegelkyrka med två torn och det främsta exemplet på nygotikens slutskede i Finland. Kyrkan är viktig för stadsbilden, och runt den ligger ett ovanligt representativt och enhetligt stadsrum. Det består av ett parkområde och av de skol- och bostadshus som ramar in parken. De byggdes i slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet.

Vid Johanneskyrkans ena gavel reser sig två torn. Långkyrkan har ett tvärskepp. Den rika ornamentiken följer stilen och är utförd i betong. Kyrkan står i en sluttning och omges av en terrasserad park. Parken ansluter till den idrottsplan som skolorna runt omkring använder, men skiljs från den av en mur.

Till parkserien i Röddälden hör planteringarna framför kyrkan och dessutom Skolskvären. Skvären är det forna torget Koulutori, som har planterats. Den visar väl hur parker planerades i början av 1900-talet. Raderna av femvånings bostadshus i nyrenässans och jugend ger stadsrummet ett ovanligt enhetligt uttryck.

Dessutom kantas den öppna platsen av en rad omsorgsfullt planerade skolbyggnader. Den så kallade Brobergska skolan (nuvarande Designmuseet) representerar 1880-talets nya skoltyp, samskolan. Skolbyggnaden ritades av arkitekten Gustaf Nyström, och fasaden med sina torn på mittrisaliten speglar sin tids tegelgotik.

Suomalainen Alkeisopistos skolhus i klassicistisk stil har tre våningar och är från år 1879. Den intilliggande skolan Suomalainen normaalilyseo (nuvarande Helsingin normaalilyseo) blev färdig 1905. Nyrenässansbyggnaden har tre våningar och är bevarad i nästan ursprungligt skick. Cygnaeus lågstadieskolans jugendbyggnad från år 1910 har mansardtak och en asymmetrisk planform.

Den ritades av arkitekten Karl Hård af Segerstad vid Helsingfors stads byggnadskontor. Till skolans helhet hör en gårdsbyggnad samt ett staket som avgränsar skolgården. Det forna svenska handelsinstitutets hus vid Sjömansgatan är från år 1910. Det ritades av arkitekterna Valter Jung, Emil Fabritius och Waldemar Aspelin.