Helsingin Vanhakaupunki

Helsingfors Gamla stad är Helsingfors stads första ort 1550-1640. Kung Gustav Vasa 1550 i Vanda älvs mynning som en konkurrerande marknadsplats med Tallinn är platsen för en betydande historisk fast fornlämning, som omfattar bl.a. kyrkoplatsen, kyrkogården och byggnadernas botten. Helsingfors stad har fram till 1640-talet vid Vanda älvs mynning vid forsens västra strand på nuvarande Klockbackens och Annalanmäki sluttningar samt dalen mellan dem.

Från Helsingfors har bevarats en minikarta som utarbetats av Hans Hansson 1645. Kartan föreställer stadens stadsplan för de senaste åren, som huvudsakligen är medeltida. Gatorna och kvarteren följer naturformerna, tomterna sträcker sig genom oregelbundna smala och långa kvarter. Kvarteren sträcker sig som medeltida ända till havet.

Från gatunätet kan man skilja mellan två huvudgatorna, till vilka mindre gator ansluter sig. Den enda byggnaden som ritas på kartan är kyrkan. Den gamla staden har kunnat beskrivas närmare genom arkeologiska undersökningar. Under stadsvåningen hittades spår efter byggnader som daterats fram till slutet av 1400-talet och början av 1500-talet.

Byggnaderna har fortfarande varit i bruk under de första åren av stadstiden och hör till den medeltida byn Koskela, som för första gången omnämns i historiska källor 1417. En ruin av en träkyrka som byggdes i Gamla stan på 1550-talet, ett stamrum, ett vapenrum med tillhörande gravar samt gravar utanför kyrkan har undersökts i början av 1930-talet.

En stenfot av en kyrka som var i bruk ända fram till 1670-talet är synlig efter utgrävningar. En kopia av gravstenen av den holländske borgaren Hans van Sanden, som hittades i Gamla stan 1866, vilar i kyrkan vid graven. Villa Anneberg i Annalanmäki är en sommarvilla och gård som under 1820-talet byggdes av kommerserådet G.O. Wasenius och vars arv till mönsterlägenheten för jordbruk och trädgårdskonst vårdas av Nyttighetsväxtföreningen.