Gamla kyrkan i Helsingfors

Träkyrka, långkyrka. Gamla kyrkan av trä är i empirestil och ligger invid en lummig kyrkogård som har förvandlats till park. Den är ett sällsynt historiskt minnesmärke mitt i Helsingfors centrum. Långhuset har en rektangulär grundplan, och vid gavlarna skjuter ett förrum och en sakristia ut ur det. På långsidorna finns breda förrum med trappor som på ömse sidor leder upp till läktaren.

Ytterväggarna har liggande panel och delas in av toskanska pilastrar. Ovanför entablementet och den taklist som betonas av tandsnitt ligger långhusets attikavägg. Ovanför dem ligger också gavelfälten på sakristian och förrummen. Den yttre arkitekturen ger därmed långkyrkan drag av en centralbyggnad, och de dragen förstärks av det förhållandevis stora fyrsidiga öppna tornet som reser sig på taket.

Tegelpelare delar kyrkorummet i tre skepp. Mittskeppet täcks av ett tunnvalv av trä, medan sidoskeppen har plana tak. Läktare kantar mittskeppet på alla sidor. Predikstolen från 1726 härstammar från Ulrika Eleonora kyrka som låg vid Senatstorget. Altartavlan föreställer Jesus som välsignar barnen, och den är målad av hovmålaren R.W. Ekman.

Kyrkan omges av en vidsträckt kyrkogård som har förvandlats till park. Mer än fyrtio gravvårdar över gamla helsingforssläkter har bevarats där. Från Bulevarden leder en portbyggnad med tre öppningar in till kyrkan. Den ritades av Engel och är från 1828. I övrigt är kyrkogården ohägnad. Även Johan Sederholms nyklassicistiska gravkapell är ritat av Engel.

Bredvid det står gravvården över generalmajoren Heribert Conrad Reuterskiöld (d. 1821), ritad av J.A. Ehrenström. Den polerade granitkuben vilar på en tvådelad sockel och är en av de mest betydande gravvårdarna i nyklassicistiskt formspråk i Finland. I Gamla kyrkans park finns också tre offentliga minnesmärken från början av 1920-talet.

För minnesmärket på graven över de frivilliga i Estlands frihetskrig svarade arkitekten J.S. Sirén och skulptören Into Saxelin. För vitgardisternas minnesmärke svarade arkitekten Erik Bryggman och skulptören Elias Ilkka. För minnesmärket över de tyskar som stupade vid intagningen av Helsingfors svarade J.S. Sirén tillsammans med skulptören Gunnar Finne.

Gamla kyrkans park hade fungerat som tillfällig begravningsplats under pestepidemin 1710. År 1790 grundades Kampens begravningsplats på området. Den var i bruk till 1829, då den nya begravningsplatsen i Lappviken invigdes. Sedan 1900 har Helsingfors stadsträdgårdsmästare svarat för skötseln av kyrkogården, som har förvandlats till en allmän promenad- och lekpark.