Helsingin vanha kirkko

Träkyrka, långkyrka. Gamla kyrkan av trä i empirestil i närheten av den lövrika kyrkogården som förvandlats till en park finns ett sällsynt historiskt monument i centrala Helsingfors. Från botten av ett rektangulärt stamrum utbreder sig ett förmaksrum och en sakristia i ändarna. På de långa sidorna finns breda förmaksrum med portar som stiger upp till två sidor på läktaren.

Längst upp på prispalatset och den tandade taklistan finner man huvudtrianglarna i sakristian och förmaksrummen. Långkyrka får därför inom utomhusarkitekturen egenskaper som ytterligare framhävs av det relativt stora fyrsidiga öppna tornet på taket. Predikstolen från 1726 kommer från Ulrika Eleonora kyrka på Senatstorget.

Altartavlan handlar om Jesus, som välsignar barn, och är gjord av hovmålaren R.W. Ekman. Kyrkan omges av en stor kyrkogård som blivit en park och bevarat mer än fyrtio gravminnesmärken av gamla helsingforsar. Från Bulevard till kyrkan leder Engels ritade portbyggnad med tre öppningar från 1828, i övrigt är kyrkogården ostängd.

Engeln ritade även Johan Sederholms nyklassiska gravkapell. Bredvid den finns ett gravminnesmärke av generalmajor Heribert Conrad Reuterskiöld, ritad av J.A. Ehrenström (död 1821). Den glänsande granittärningen, som vilar på tvådelade stativ, är ett av de viktigaste gravminnesmärkena på nyklassicismens formspråk i Finland.

I Gamla kyrkans park finns också tre offentliga minnesmärken från början av 1920-talet: minnesmärket över frivilliga från Ests frihetskrig har letts av arkitekt J.S. Arkitekt Erik Bryggman och skulptör Elias Ilkka samt J.S. Sirén tillsammans med skulptör Gunnar Finne vid Helsingfors inmutning. Gamla kyrkans park hade fungerat som tillfällig begravningsplats under pestenepidemin 1710.

På området hade en kyrkogård grundats 1790. Den var i bruk fram till 1829, då en ny kyrkogård invigdes i Lappviken. Sedan 1900 har Helsingfors stadsträdgårdsmästare svarat för skötseln av en kyrkogård som förvandlats till en allmän gång- och lekpark.