Salutorget i Helsingfors med omgivande byggnader

Salutorget är ett av de viktiga torg som bildades i Helsingfors, den stad som kejsaren 1812 förklarade till storfurstendömets huvudstad. Salutorget öppnar sig direkt mot havet och hör till den helhet av stadsrum som Esplanaden, Senatstorget och Unionsgatan bildar. Torget kantas av viktiga byggnader som Republikens presidents slott, Helsingfors högvakt, Högsta domstolens hus, Sveriges ambassadbyggnad och bland annat Helsingfors stadshus.

De bildar bakgrundsarkitektur för den livliga torgverksamhet som pågått sedan 1800-talets förra hälft. Salutorget är en del av Helsingfors fasad mot havet och hör vid sidan av Senatstorget till stadens mest kända sevärdheter. Salutorgets ursprungliga delar är borgarhusens byggnadsrad, själva torgytan, hamnbassängerna och kajerna.

Alla bygger på den stadsplan som Ehrenström gjorde upp och som kejsaren 1812 fastställde som grund för huvudstadens uppbyggnad. Systemet av hamnbassänger och kajer byggdes i början av 1800-talet och har i huvuddrag bevarat sin ursprungliga form. Byggnadsraden längs torget bestod ursprungligen av stenhus som tillhörde betydande borgare, och av Societetshusets byggnad.

Så småningom har byggnader byggts på, fasader ändrats och byggnader tagits i nytt bruk. Handelshuset Heidenstrauchs byggnad blev till exempel först kejserligt palats och sedermera presidentens slott. Till byggnaden hör huvudfasadens tempelgavel och en förgård med låga flygelbyggnader. Förgården är exceptionell i Helsingfors.

Öster om slottet ligger högvakten med sin öppna plats framför. Högvakten är till sina huvuddelar från 1840-talet. Standertskiölds privathus bredvid presidentens slott har ändrats till lokaler för Högsta domstolen. Det gamla Societetshuset har blivit Helsingfors stadshus. Salutorgets visuella fixpunkter är obelisken med dubbelörnen, som restes till minne av kejsarbesöket 1833, och fontänskulpturen Havis Amanda, som Ville Vallgren utformade.

Båda ligger i Esplanadens längdaxel. Fontänanläggningen har hört till studenternas ritualer kring valborg ända sedan 1930-talet. På Södra hamnens västra sida, vid Södra Kajen, finns bland annat stadens äldsta saluhall från slutet av 1800-talet. Vid gatan står också ett stenhus i två våningar från början av 1800-talet, som arkitekten C.L. Engel ritade för sjökaptenen Sundman och som har bevarat sin ursprungliga yttre form.

Affärsbyggnaden Teollisuuskeskus med sitt Palace-hotell härstammar från tiden för de olympiska spelen i Helsingfors 1952 och är modern arkitektur från sin byggnadstid. Huvudplanerare för Teollisuuskeskus är arkitekterna Viljo Revell och Keijo Petäjä. Byggnaden har valts in i det urval av märkesverk inom finländsk modernism som den internationella organisationen DOCOMOMO godkänt.