Helsingfors järnvägstorg

Järnvägstorget i Helsingfors är ett stortorg i huvudstadens kollektivtrafiknät och kantas av monumentalbyggnader. Det ritades in i stadsplanen 1873 som centrum för den stadstrafik som järnvägen och järnvägsstationen förde med sig. Eliel Saarinen planerade sträckningarna för Kajsaniemigatan och Centralgatan för de växande trafikströmmar som vällde ut från Järnvägstorget och för affärsbyggnaderna.

Helsingfors järnvägsstation och Statsjärnvägarnas förvaltningsbyggnad kantar Järnvägstorgets västra sida och är sinnebilden för Finlands järnvägsarkitektur. Byggnaden planerades som station i det ryska storfurstendömet, men invigdes 1919 som den självständiga republikens huvudstation. Den är den internationellt mest kända av de planer som arkitekten Eliel Saarinen gjorde för hemlandet.

Fasadstenens förfinade former är huggna i röd granit. Av samma sten är också de mansgestalter som Emil Wikström skulpterat. De står på ömse sidor om huvudingången och bär upp jordklot. Liksom klocktornet har de rotat sig som symboler för stationen. Torgets första märkesbyggnad för den nationella kulturen är Ateneum, som ligger vid södra sidan.

Landets äldsta museibyggnad, första konstmuseum och konstskola blev färdig 1887 med statlig finansiering, efter ritningar av Carl Theodor Höijer. Fasaden vaktas av vishetens gudinna Pallas Athene, som har gett Ateneum dess namn. Huvudfasadens skulpturdekoration är utförd av C.E. Sjöstrand och V. Vallgren.

Dess symboliska bildberättelse har som tema hur den finländska konsten och arkitekturen ansluter sig till den västerländska konstens tradition. Ateneum är i dag huvudbyggnad för den museiverksamhet i vårt land som specialiserat sig på bildkonst. Mitt emot Ateneum, på torgets motsatta sida, ligger Finlands nationalteater.

Den är från 1902 och den första byggnad som planerades för finskspråkig scenkonst. Teatern ritades av arkitekten Onni Tarjanne. Huvudfasaderna är av grå granit från Nystad, och de dekorativa skulpturerna med anknytning till scenkonst, folkdiktning samt djur- och växtriket är av östfinsk täljsten. Byggnadens arkitektur räknas som nationalromantisk och har påverkats av tidens internationella förebilder.

Teatern har byggts ut i riktning mot Kajsaniemiparken. Tillbyggnaden Pieni näyttämö ritades av Kaija och Heikki Siren och hör till det urval märkesverk inom finländsk modern arkitektur som den internationella organisationen DOCOMOMO har godkänt. På Järnvägstorget, framför Nationalteatern, står Wäinö Aaltonens skulptur av nationalförfattaren Aleksis Kivi (1939).

På Järnvägstorgets östra sida finns en representativ samling affärsbyggnader från autonomins tid och från självständighetens första årtionden. Mitt emot järnvägsstationen ligger Hôtel Fennia (Grahn, Hedman & Wasastjerna), en hotell- och restaurangbyggnad i lyxklass som blev färdig 1899. Andra är S.O.K. 1920-1921 (K.S. Kallio, O. Kallio), Mikaelsgatan 19 från 1911 (W.G. Palmqvist, E. Sjöström) och Mikonlinna 1939 (Jung & Jung).