Harjula

Målet ligger i sydvästra Karija från korsningen mellan Snappertunanvägen och stamvägen 53 till 200 m nordost. Platsen är en bergbaserad moränbacke (100 x 50 m) som sträcker sig från kantkanten av en stamväg till en kulle i sydöstlig riktning. Från backen öppnar sig en utsikt åt sydost mot Domargårds åkeröppning.

Platsen upptäcktes 1979 (Jung - Älvsviken), då man i åkern sydväst om backen fann lera från den historiska tiden, slagg, tegel och i bergets nordöstra kant lerkärl av järnålder och gott om kol. Vid inventeringen 1983 (Herviluoto - Suominen) fann man mörk jord och sten samt lerkärlsbitar, bränd lera och ben från en provbrunn i nordvästra kanten av backen.

Det visar sig att det finns en järnålders bläckfisk eller hemvist och troligen även tecken på historisk bebyggelse. Några stenar har stavats upp på bergssluttningen i nordvästra änden av backen, vilket troligen är en sen konstruktion. Vesa Laulumaa 2013: Vid tidpunkten för kontrollen av objektet växte åkern från sorren, vilket innebar att ytplockning eller försöksgropning inte var möjlig.

På basis av tidigare upptäckter gjordes en områdesgräns för objektet som omfattar en udde som gränsar till en höjdkurva på 20 meter. Sannolikt finns det en järnålders bosättning eller ett kadaver i området, eventuellt båda. Stenarna på klippan ovanpå udden är uppenbarligen längre fram lyfta från åkern.

För att avgöra om ett objekt är bevarat och omfattande krävs en försöksgrävning. Det finns ett stort antal objekt med järnålder i närheten, så potentialen för detta objekt är stor.