Gumtäkt gård Kumpulan kartano

Gumtaktgård eller Kumpuls herrgård ligger sydväst om Jyrängönevägen, där det idag finns en botanisk trädgård i Kumpula på herrgårdens tomt. Den nuvarande huvudbyggnaden är från 1841 och i närheten av den finns troligen två samtidiga byggnader samt en stenbyggd jordkällare och en tidigare rotkällare av sten och tegel, som kan vara äldre.

På området för den botaniska trädgården har även under 1980- och 1990-talen uppförts några mindre byggnader. Grunddelen i bynamnet är fornsvenskans ord axt, ravio och definitionsdelen Gudmunds namnstavning Gumme. Sigfred i Gumtäck nämns i historiska källor i juli 1460. En del av byn hamnade tydligen i händerna på en trailer redan på 1470-talet till följd av giftermål och Riddaren Laurens Axelsson gav 14.8.1481 Oluf Lydichsson ett trailerbrev till Gumtakts lokaler.

Sten Sture överlämnade den 27 september 1498 ett brev till Oluf Lydichssons änka, i vilket lägenheternas tralsrätt bekräftades. På 1500-talet föreföll det som om trallutrymmet delades upp i flera ägares besittning och odlades av lampor. På 1600-talet hamnade den medeltida strålen hos sonen till Helsingfors stads borgmästare, tullinspektör Augustin Larsson, som adlades under namnet Svansström.

I jordeböckerna nämns visserligen en stuterigård som öde och Helsingfors stads privilegium ännu på 1660-talet, och omnämnandet av Augustin Larsson finner man inte i jordeböckerna före 1683. Augustin Larsson dog visserligen redan 1658 och 1683 enligt jordeboken hans och vissa andra lägenheters ägor i gammal trals har före 1683 lämnats oskrivna i jordeböckerna.

Efter Augustin Larssons död hamnade stuterigården i hans arv och på 1700-talet i soldaternas och borgarnas besittning. År 1893 köptes herrgården av Helsingfors stad, där herrgården hamnade hos staten och Helsingfors universitet på 1970-talet. På 1749 års bärarkarta och andra 1700-talskartor är herrgården markerad söder om klippbacken, vid slutet av den väg som gått längs nuvarande Jyrängövägens linje.

Området verkar vara i stort sett detsamma som den nuvarande herrgården ligger på. På en karta som utarbetats av Nils Westermark och Johan Boneji åren 1746 och 1759 har på norra sidan av huvudbyggnaden till Henrik Jakob Tesch markerats en byggnad, en bit nordost om den andra byggnaden och torp öster om herrgården.

I sydväst om kartan låg de lamphusutrymmen som tillhörde Helsingfors stad i Gumtakby och från vilka inga arkeologiska rester finns bevarade. Inom området för botaniska trädgården finns inga konstruktioner som hör samman med den gamla herrgården, men de kan ha bevarats under marken. I den södra kanten av klippan norr om herrgården finns flera byggnadsgrunder och eventuella eldstadsrester, men de verkar ha samband med de byggnader från 1900-talet som fanns i området.