Om platsen
Granböles tomtjord ligger på Kungaeksvägen i en krök, en klippig backe, cirka 150 m söder om Vandaälven. Sedan 1905 har det funnits ett Niskans arboretum, vars byggande har format terrängen och där gjorts stigar och terrasser. Äldre konstruktioner på objektet är svåra att upptäcka och kan vara delvis täckta eller förstörda.
Granböle nämns i historiska källor år 1515. Karaktärsdelen för bynamnet är granne (granne), som ursprungligen kan ha varit husnamn. Möjligen är byn född i slutet av medeltiden från Nackböle som flyttby. Granböle förekommer som sin egen by i Viborgs och Borgå läns jordbok från 1544 samt i 1545 års rökförteckning, då byn hade fyra bönder (Oleff Jopsson, Lasse Bertilsson, Thomas Mortensson och Mats Henrichsson).
Borgå läns landsskrifvare 1540, 1543, 1544 och 1547–1550 och 1553 i landskrifvare Olof Jopsson, Lasse Bertilsson och Tomas/Hendric Mortensson äro under Nackböle. Granböle är i Helsingborgs fogds 1556 års räkenskaps- och jordbok förenad med Tomtbacka, men omtalas särskilt i Helsingborgs herrgårds- och fogdeskattlista för åren 1555–56.
Granböle hade då två hemmansöner (Tomas Andersson, Knut Olsson). På 1691 års karta över byns plats finns som minnen endast en öde åker. 1749 finns på sockenbildskartan en torp och två dragonatorp på platsen. På 1770 och 17792 års kartor finns det fyra byggnader sydöst om Kungastonevägen och mellan klippan och vägen nordväst om Kungastonevägen sex byggnader.
Dessutom finns det åtta byggnader norr om vägen. Enligt 1792 karta finns det då Granböle torp på platsen. På 1800-talet har den gamla tomtmarken avfolkats och bebyggelsen flyttats västerut. År 2024 dokumenterades grunden till 1900-talets byggnad i västra och östra delen av fornlämningsområdet samt en vattengrop i början av 1900-talet.
På den sydöstra sidan av kungsdammaren finns en stenig kulle som kan vara en eldstadsgrund för byggnader som syns på 1700-talets kartor. I mitten av området finns en enda låg, stenig kulle och i västra delen, nära åkerkanten finns naturstenar i högen, eventuellt ett röjningsröse eller grunden för en byggnad som är markerad på kartor från slutet av 1700-talet.
Lite längre norrut, ovanför klippan finns en kulle av små stenar som kan vara eldstadsgrund eller ansluta sig till arboretum. På den västra sidan av arboretum finns en åkerö en grund till en stor 1900-talsbyggnad, norr om vilken tre eventuellt äldre byggnadsgrunder finns. Dessa två består av naturstenar och är cirka 3 m x 3 m, den tredje är cirka 7 m x 10 m och i mitten kan det finnas en eldgrund.
På östra sidan om tomtmarken finns flera ruiner från Nackböle gård från 1900-talet. Utöver Granböle finns i Haltiala bevarade gamla tomtmarker i byarna Nackböle och Tomtbacka samt Tomtbacka gård. Dessutom är Haltiala känt som sex platser för Tomtbacka torp.
Officiell beskrivning (Museovirasto) — maskinöversatt från finska
- Typ
- fast fornlämning
- Undertyp
- byplatser
- Datering
- historisk tid
- Kommun
- Helsingfors
Mer att se i Helsingfors
Alexandersteatern
Helsingfors
Läs mer
Skyddad byggnadFinlands arkitekturmuseum
Helsingfors
Läs merAteneum
Helsingfors
Läs mer
Skyddad byggnadCygnaei galleri
Helsingfors
Läs mer
Skyddad byggnadDesignmuseet
Helsingfors
Läs mer
Skyddad byggnadRiksdagshuset i Helsingfors
Helsingfors
Läs merSevärt i närheten
Nationellt betydandeTuomarinkylän kartano
Läs mer
Nationellt betydandeKårböle kyrka, Helsingfors
Läs mer
Nationellt betydandeMalms järnvägsstation
Läs mer
Skyddad byggnadDickursby järnvägsstation
Vanda
Läs mer
Nationellt betydandeDickursby järnvägsstation
Läs mer
Nationellt betydande
