Etterkilen - Hinders

Målet ligger i sydvästra delen av Lepinjärvi, sydost om stamväg 53. Platsen är en berg-moränsborste (300 x 200 m ) som sträcker sig från omgivningen till sydväst. Eterkile ligger i en ö med tät blandad skog (140 x 80 m), Hinders i nordost av åsen på en icke odlad kulle som separerats av ett smalt åkerskifte (80 x 60 m).

Den kulle som växte upp som en ö under järnåldern är ännu idag kantad av våtmarker i Lepinsjön. Platsen upptäcktes 1914 (Nyberg - Öhman), då fynd av järnålder från fyrsidig ladugård och närbelägen sten hittades från Enterkilens backe. Latomus (Atterkilen I) och stensättning (Atterkilen II) har undersökts 1920 (Nordman).

Latomus är återställd, men utmärker sig i dag bland den mycket svagt tätare vegetationen. Från ladan 6 m söder om och från den västra kanten till klippan fanns ett brännfält av större stenar (7 x 6.5 m) med vikingatida fynd som svärd, spjutspetsar, flera spännen, armband och ringar samt pärlor. I närheten av de föregående, enligt vissa uppgifter 30 m bort, har man undersökt omkring 5 x 4 m av ganska småstensgrått eller brännfältsskal (Etterkilen III), där man också funnit fragment av brons- och järnföremål från vikingatiden, lerkärlsbitar och bränt ben.

Från den västra kanten och toppen av Hinders backe har 1948 (af Hällström) med minsta försöksgrävning undersökts fornlämningen nära ladan, vilken tolkats som brännfisk på grund av svart jord, sten, lerkärlsbitar och bränt ben. Resten har även ansetts vara bostad. I den nordvästra sluttningen av Enterkilen - Hinders har man 1992 funnit ett fragment av ango (?) och lerskärvor, brända ben och kvartsar vid en inspektion (Moisanen) som troligen sträcker sig utöver öarna, åtminstone till de omgivande fälten i nordväst.