Esplanadi-Bulevardi

Esplanaden och Bulevarden är två parkgator som under 200 år väl har bevarat sin karaktär och sin grundform. Parkgatorna går tillbaka på stadsplanen för den nya huvudstaden från 1810-talet. Som färdiga parkgator med olika karaktär är de relativt tidiga och sällsynta i sitt slag. Längs parkgatorna samlas en del av huvudstadens arkitekturhistoriskt betydande byggnadsbestånd.

Esplanadens breda parkzon planerades för att skilja den administrativa staden från trästaden i söder, medan Bulevarden planerades som stomme för den första förstaden. Esplanadparken är en av Helsingfors första offentliga parker och har varit ett viktigt promenadstråk i stadens centrum ända sedan 1800-talet.

I ena änden av båda parkgatorna finns ett torg som öppnar sig mot havet. Södra och Norra Esplanaden kantar parken och betonas av rader av lövträd. De går tillbaka på J.A. Ehrenströms stadsplan för huvudstaden. Esplanadparkens indelning följer delvis C.L. Engels plan från 1826. Parken delas in i Kapell-, Runebergs- och Teateresplanaden, som har byggts och förnyats i olika skeden.

På Teateresplanaden avslutas parkvyn av Svenska Teatern, som ursprungligen byggdes på 1860-talet. Dess nuvarande yttre är från 1930-talet. I parkens östra ände, på Kapellesplanaden, ligger restaurangen Kappeli, som byggdes på 1860-talet och utvidgades på 1890-talet. Till den hör en musikpaviljong som byggdes på 1930-talet.

Bland skulpturerna på Esplanaden kan nämnas det monumentala minnesmärket över Johan Ludvig Runeberg mitt i parken på Runebergsesplanaden samt minnesmärkena över Eino Leino och Zacharias Topelius på Teateresplanaden. De äldsta bostads- och affärshusen i kontinental stil vid Norra Esplanaden hör till 1800-talets nyrenässansbyggande.

Affärs-, bank- och förvaltningsbyggnaderna på båda sidor om Esplanadparken är huvudsakligen från 1900-talets första årtionden. Av det ursprungliga byggnadsbeståndet vid Södra Esplanaden återstår numera bara generalguvernörens forna hus, som i dag är statsrådets festvåning. Till Bulevardens äldsta byggnader hör Gamla kyrkan med sin park, Alexandersteatern och Sinebrychoffs bostadshus, som i dag är konstmuseum, samt bryggeriets byggnadskomplex.

Bulevardens karaktär som plats för statliga byggnader syns också i skolhusen från senare hälften av 1800-talet, t.ex. Kyrkparkens flickskola och Bulevarden 16, den blivande europeiska skolan. Sandvikstorgets östra sida domineras av Polytekniska institutets forna huvudbyggnad. Kvarteret på norra sidan är känt som Gardets lasarett, och de äldre delarna av dess byggnader är från 1800-talet. Vid Bulevarden finns också iögonfallande bostadshus från art nouveau-tiden.