Om platsen
Åtminstone den eventuellt bevarade tomtmarken i Drumsöby, som går i arv till 1500-talet, ligger i centrala Lattaholmen, på en liten backe sydväst om nuvarande Handelsråd och Otavallavägen, på tomten på Lattaholmens herrgård. Bynamnet baserar sig på det fornsvenska mansnamnet Drumber (tjock, klumpig).
I Drumsöby 1540 fanns det fyra hemmansegare (Lasse Larsson, Jöns Olsson, Lasse Olsson, Ol. Andersson) som sammanlagt betalade 1⁄2 fullskatt. Skattetalet och bönderna förblev desamma i byn fram till 1553, men i 1556 byar voro hemmansegare Lasse Larsson, Per Jönsson och Anders Olsson. Av dessa har Lasse Larsson 1556 varit en av de sex kända styrmännen i Helsingfors.
Lasse på Färjeholmen har också varit lots under 1550-talet. I början av 1660-talet sjönk lägenhetsantalet till två, men skattetalet steg till en helskatt. Under senare delen av 1500-talet återgick skattetalet till 1⁄2 fullskatt och den ena av gårdarna ödelades på grund av fattigdom. Den till Lydich Morthenssons öde markerade gården och den andra, som förvaltas av hustru Biritta, finns i voudtingarna under Gert Skytte 1624.
Gåvan ställdes in på 1650-talet för Helsingfors stad och i slutet av seklet hamnade området i privat ägo. I slutet av 1600-talet ägdes lokalerna av Hindrich Berilsson och Bertel Erichsson, vilkas förnamn namnet på byns stamlägenheter, Heiskas och Bertas, baserar sig på. 1836 köptes färjöns gård av landmätaren Claes Wilhelm Gyldén, som byggde huvudbyggnaden på nuvarande herrgård.
Platserna för Drumsö två hus är markerade på 1749 års sockenbeskrivningskarta, kring nuvarande herrgårdsplats. Den första exakta bykartan uppfördes av Hagström 1779. På kartan finns två bosättningscentra med var och en fyra byggnader och från den sydligare gården åt sydost ytterligare en fristående byggnad vid åkerns utkant.
Ännu på senatens karta 1870-1907 tycktes tomterna ha bevarats på samma platser. Drumsöby är nästan helt förstörd i samband med ett höghusbygge på Lauttaholmen som började i mitten av 1900-talet. Av den gamla bymiljön och byggnadsbeståndet återstår bara den 1837 färdigbyggda huvudbyggnaden på herrgården och den på 1790-talet uppbyggda och senare reparerade ↔Röda Husgården.
Den nuvarande herrgårdens huvudbyggnad omges av en ganska kraftigt ombyggd trädgård, men omgivningen till Röda Villan norr om trädgården är ett mindre ombyggt grönområde. De äldre våningarna i byn kan ha överlevt under jord, i grönområden runt omkring herrgården.
Officiell beskrivning (Museovirasto) — maskinöversatt från finska
- Typ
- fast fornlämning
- Undertyp
- byplatser
- Datering
- historisk tid
- Kommun
- Helsingfors
Mer att se i Helsingfors
Alexandersteatern
Helsingfors
Läs mer
Skyddad byggnadFinlands arkitekturmuseum
Helsingfors
Läs merAteneum
Helsingfors
Läs mer
Skyddad byggnadCygnaei galleri
Helsingfors
Läs mer
Skyddad byggnadDesignmuseet
Helsingfors
Läs mer
Skyddad byggnadRiksdagshuset i Helsingfors
Helsingfors
Läs mer





