Degerö Yter Degerö Jollas

Yter Degerö, eller Jollas byplats från 1500-talet, är inte helt säker på var den ligger, men troligen har den legat på någon av torpas tomter på 1700-talets kartor. Den nordligare torpaplatsen har varit inom området för nuvarande Jollas herrgårdspark och den södra delen av Storhauenparken, i närheten av Matoholmsvägen.

Herrgårdsparken är i huvudsak ett öppet gräsområde, där träd och buskar planterats, men på dess kanter växer en del lövskog. Omgivningen på Matoholmsvägen är en ganska kraftigt formad skog med undervegetation riklig. Yter Degerö dyker upp i källor 1586, men Degeröby är känd i litterära källor redan från 1540.

Vid den tiden fanns det fyra bönder i byn (Niels Nielsson, Hans Halvarsson, Mats Persson, Anders Persson), som stannar kvar i byn åtminstone till 1553 och betalar en fullskatt. Därefter varierar antalet bönder från tre till sex i olika källor (det finns dessutom änkor i byn och en utebygdsman) och skattetalet är ibland 1 1/2.

Fram till 1563 återvände antalet bönder till fyra, som Degerö husantal påverkar fram till det etablerade 1700-talet. Yter dägrö är tydligtvis märkt på en karta över Helsingfors från 1643. På 1749 års sockenkarta över nuvarande Jollas herrgård finns två torp under Degerö och på södra sidan en torp tillhörande Degerö gård.

Den äldsta exakta kartan över Degerö har uppgjorts av Timothy Winter 1777–1794. På den nuvarande platsen för Jollas herrgård finns Jollas torps en byggnad. Även i söder, 1749 torpplatsen, finns en byggnad och Jollas åkrar, men torp nämns inte. År 1798 avskiljdes Jollas torpas marker från Degerö herrgårds marker, varefter en Jollas herrgård anlades på platsen.

Den nuvarande herrgårdens huvudbyggnad är från 1919 och på parkens kanter finns andra byggnader från tidigt 1900-tal. I herrgårdsparken finns en för tomtmark lämplig terrass på en sluttning mot stranden av Saunaviken. På terrassen finns två cirka 2 m x 2 m stora kullar som kan vara eldstadsgrunder. Den ena ligger under trädet och den andra ovanför klippan i mitten av tomten. 1943 kan dock kupolerna ansluta sig till de byggnader som låg på platsen.

I norra delen av tomten kan undervegetationen huggas ned av ett hörn av naturstenar och i södra delen av byggnaden, på kanten av den gamla väglinjen finns en sten som kan ansluta sig till en väg eller en äldre byggnad. På platsen för den sydligare torpen finns en gammal träbyggnad, vars skogsrutetorkare på östra sidan 2011 upptäckte en stenfot i en ganska ung byggnad.

Terrängbesök och gamla flygbilder visar att terrängen har modifierats kraftigt och att byggandet av Matoholmsvägen sannolikt delvis har förstört objektet. År 2024 visar platsen några stenhögar, tydliga konstruktioner kunde inte urskiljas på grund av undervegetationens överflöd och ett tjockt grovlager på markytan.